- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
473

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adertonhundratalets digerdöd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att nämna murare och kalkslagerskor. I allmänhet iakttogs dessutom att
arbetsfolk från främmande orter, som ej hunnit bli tillräckligt
acklimatiserade i vår stad, gärna angrepos av sjukdomen. Och i de tätast bebyggda
stadsdelarne med trånga, osunda gator och gårdar, med överbefolkade hus
och bostäder, som lågo allt för nära den sanka markeji, härjade koleran
företrädesvis.

Som egendomliga motsägelser till denna på erfarenheten grundade teori
kan anföras en del exempel från 1850 års koleraepidemi i Göteborg,
därvid hus med lika ofördelaktigt läge det ena förskonades, under det ett
bredvid liggande förhärjades. Nära intill Nattmansheden på Stampen, där
farsoten skördade talrika offer, låg då som nu på sank och fuktig mark
det allmänna barnhuset, där icke ett enda sjukdomsfall förekom. Och
gamla länshäktet, som i allmänhet inneslöt 70—90 sammanpackade
människor av samhällets drägg, uppvisade trots sitt sanka och osunda läge vid
Norra Larmgatan ej heller något kolerafall.

Ehuru sjukdomsfall förekommo tämligen allmänt spridda inom själva
staden härskade den där i jämförelsevis ringa grad mot i förstäderna, och
i stadens södra del ringare än i dess övriga. Då i den emellan östra och
västra hamnkanalerna belägna delen av södra stadshalvan nästan intet fall
förekom, var sjukligheten i samma hälvt av staden, som låg på och
omkring sluttningarna av Stora Otterhälleberget, betydlig. Utan tvivel berodde
detta av den tidens många svinstior på berget och den av dessa alstrade
orenligheten.

Tidigt utbröt farsoten inom den i norra stadshalvan belägna gamla
baracken vid Smedjegatan, bland vars 380 innevånare enligt
landshövdinge-ämbetets rapport 43 insjuknade och 35 dogo. Förstaden Haga, fordom
till större delen genomskuren av stora öppna avloppsdiken, hade
emellertid det ojämförligt största sjukantalet, och de i kolera döde uppgingo till
142. Så anföres exemplet av ett hus i Haga, kallat “Femkanten“,
innehållande 30—40 boningslägenheter med stundom 15 å 20 personer
sammanträngda i ett rum. Där insjuknade 56 personer i kolera, av vilka 30
avledo.

*



1850 års kolerafarsot infördes till Göteborg, i likhet med den första,
av en sjöman. Men den kom nu, egendomligt nog, icke från utrikes ort
utan från Karlstad, där liksom å de orter sjömannen ifråga under resan
berört ingen kolerasjukdom uppträtt. Sjömannen, vars namn var Herman
Thorberntson, hade med båten “Amiralen“ avgått från Karlstad den 5
september 1850 och anlände till Göteborg den 18. Utan att ha besökt
något annat i hamnen liggande fartyg insjuknade han i kolera ombord å

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:49:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/1/0473.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free