Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adertonhundratalets digerdöd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anmäla och söka hjälp vid varje illamående, isynnerhet diarré, och en
magmixtur, som läkarne sammansatt, att taga en matsked varannan timme,
användes allmänt.
Som synes hade det hemska koleraåret 1834 givit en del lärdomar
ifråga om hälsovården. Farsoten nöjde sig också vid detta sitt andra besök,
som förut sagts, med en dödsskörd av 850 personer, alltså ungefär en
tredjedel av skörden 1834.
På Möllerska plantaget intogos under slutet av år 1850 ungefär 250
patienter, av vilka 147 avledo.
Den sista koleraepidemien, 1866 års, begynte i Göteborg den 25 juni
och spred sig under juli, augusti och september över hela Sverige. På
vintern upphörde den emellertid.
Efter 1866 ha vi förskonats från denna nittonde seklets digerdöd. 1892,
då koleran härjade i Hamburg, hade vi den snart sagt inpå rikets portar,
men undgingo lyckligtvis den objudna gästen. Givetvis gripas vi av en
viss oro, när koleran närmar sig Europa och utbreder sig i Ryssland, men
farhågorna torde vara obefogade. Koleran kan nämligen i vår tid och i
de väl styrda samhällena knappast uppträda så som i gamla tider, då
farsotens natur, förlopp och behandling voro föga kända. 1 de moderna
samhällena har hygienen blivit en lära, den man på allt sätt tillämpar, och
i denna äga vi det viktigaste skyddsmedlet mot den farlige asiatiske fienden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
