- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
477

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brandväsendet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dock händer det mera sällan att vi nu för tiden vid dagsljus få
bevittna någon större eldsvåda med flammande eldhav. De flesta större
eldsvådor utbryta nämligen om nätterna. Då upprepar brandkåren samma
spännande skådespel som vi sett om dagen, men åskådarne äro, i
synnerhet efter midnatt, icke så många, och det händer stundom att det brinner
i knuten till det hus, intill vilket vi bo, utan att vi ha en aning därom.
Lugnt, behärskat, utan onödigt buller har brandkåren utfört sitt arbete och
först vid morgonkaffet få vi genom tidningarna veta om den fara, vi
svävat i. Eller också erfara vi att något hus brunnit i en annan stadsdel, men
att faran för omgivningen avvärjts, tack vare brandkårens energiska arbete.

Stundom händer det att våra nerver kittlas av livfulla skildringar i
tidningarna om någon större eldsvåda nattetid, med brinnande trä-,
kol-och andra upplag, spillda människoliv och lemlästade brandsoldater — en
sådan där eldsvåda, som fordomdags framkallade en sömnlös natt för
samhället och satte hela staden i rörelse — en brandolycka, som förintade
kolossala värden och gjorde hundratals människor husvilla. Vi voja oss
över det skedda, men eftertanken säger oss att följderna av en nutida
större brandolycka äro himmelsvitt olika forna tiders. Tack vare den
moderna brandkåren kunna icke gärna i våra dagar hela stadsdelar bli
lågornas rov.––

Brandkåren i sin nuvarande organisation är cirka halvsekelgammal och
har, som bekant, sin huvudstation vid Nordhemsgatan i Masthugget. Det
är härifrån huvudstyrkan rycker ut, när alarmsignalerna ljuda, och det är
här brandmanskapet tränas för sina uppgifter.

Brandstationen tillkom genom stadsfullmäktiges beslut av den 1
november 1888, varefter uppförandet efter ritning av arkitekten G. Kruger
omedelbart tog sin början. Kostnaden var 160,000 kronor. För denna
jämförelsevis moderata summa erhöll kåren en byggnad som anses vara
en av de rymligaste och mest bekväma i Skandinavien.

Omkring två år därefter, eller närmare bestämt i mars 1891, inflyttade
kåren med attiralj och hästar i sin nya station och sedan dess har ett i
sanning storartat utvecklingsarbete på det göteborgska
eldsläckningsväsen-dets område pågått.

Under brandkårens huvudstation vid Nordhemsgatan lyda fyra mindre
stationer: en för den egentliga staden placerad i stadshuset vid Gustaf
Adolfs torg med en besättning av elva man jämte befäl, en för de östliga
stadsdelarne i Olskroken med elva man utom befäl, en för Majorna
i den gamla brandstationen vid Kusttorget med nio mans besättning och
befäl samt en i Lundby med elva man jämte befäl. Å den sistnämnda
stationen är på grund av de ur eldfaresynpunkt ganska besvärliga
anlägg-ningarne på Hisingssidan en ångspruta placerad. För varje station till-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:49:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/1/0477.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free