- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
485

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Staden i lågor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det över kyrktaket nedstörtande tornet föli i något sned riktning åt söder.
Härigenom undgingo koret och Aschebergska gravkoret ödet att helt
förstöras. Arkiv, silver och andra lösa klenodier jämte vapen och statyer i
Aschebergska gravkoret hade av kyrkvärden under livsfara bringats i
säkerhet. För kyrkans uppbyggande beviljades samma år två allmänna kollekter.

Naturligtvis voro innevånarne efter dessa svåra, alltför tätt
återkommande eldsolyckor i djupt betryck och regeringen måste bevilja hjälpmedel
till stadens upprättelse. Göteborg beviljades ett par års tullfrihet på
utländskt tegel och takpannor, i syfte att förmå göteborgarne att bygga sina
hus av sten i stället för av trä, vidare befrielse från erläggande av tull för
på nederlag uppbrända varor och slutligen en summa av 72,000 daler
silvermynt av lanttulls- och accisinkomsterna.

*



Efter de i det föregående omtalade eldsvådorna blevo borgarne och
rikets styrande mera betänksamma. Så anbefallde regeringen 1748, att
tomterna i den genom 1746 års stora eldsvåda nedbrända stadsdelen skulle
bebyggas med stenhus, varjämte det tilläts att holländskt murtegel finge
tullfritt införas. För dem, som ej av pekuniära skäl kunnat bygga i
enlighet med denna bestämmelse, medgavs sedermera, eller år 1772, att
avbrända tomter även finge bebyggas med korsvirkeshus, förmodligen
reve-terade med murbruk.

På flera andra ställen i landet och utlandet hade städernas borgerskap
organiserat allmän värnplikt mot den röde hanen. Denna kallades
brandberedskap och bestod av allt arbetsfört manskap under befäl av officerare
vid Borgerskapets militärkår, med landshövdingen som högste befälhavare.

Göteborg gick med på denna värnplikt i så måtto, att här inrättades
en brandvaktskår bestående av 50 å 60 gemena jämte nödigt befäl. För
detta ändamål upprättades en fond av 5- å 6,000 daler silvermynt, vartill
alla fastigheter skulle bidraga med fem gånger tomtöreavgiften.

Stadens äldsta brandordning av den 5 juli 1639 annullerades och en
ny ganska vidlyftig sådan antogs den 22 september 1748. Enligt denna
indelades staden i fem kvarter och i vart och ett av dessa skulle finnas
ett brandmästerskap eller sprutlag med nödiga redskap. Dessa bestodo
sammanlagt av sex större sprutor, sexton mindre, aderton brandsegel, fjorton
kar eller tunnor, hundra brandyxor, två hundra läderämbar med flera
inventarier.

Allt detta förvarades i stadshuset vid Stora torget. Men även på andra
ställen voro en del brandredskap förvarade för brandmästarnas räkning,
och varje husvärd var som förut skyldig hålla dylik på sin gård.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:49:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/1/0485.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free