- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
507

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djupedalen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ekona av Masthuggsbergens vilda skojarliv i forna dagar sällan trängde.
Däruppe hade man den härligaste utsikt, ännu icke skymd av
Masthuggsbergens nya husmassor. Där hade man halva staden i fågelperspektiv och
i fjärran fångade blicken den yttersta skärgården och havet, där utposten
Vinga om kvällarne lyste som en tindrande stjärna.

Nu är utsikten på sina håll stängd. På de fordom kala branterna och
bergsplatåerna ha uppstått moderna förstadskvarter, vilka tränga alldeles
inpå Slottsskogens gränser. Och nya gator i bergen, såsom Paradisgatan
och Johannedalsgatan, erinra om de forna boplatserna. Liksom
Djupedals-och Olivedalsgatorna erinra om platserna nere i dalen åt öster.

Den nyaste stadsdelen däruppe får, åtminstone där den gränsar åt
Slottsskogens stora utsiktsberg, en helt annan prägel än den ledsamma,
vilken utmärker de förstäder, som bebyggts i 1880-talets senare del.

De nya landshövdingehusen byggas inte efter schablon, de få litet mera
liv och omväxling i arkitekturen, litet friskare färg och brokighet, vilket
givetvis ger stadsbilder som dessa ett större behag. Det vittnar också
om att de senaste årens maningar att bygga vackrare och att visa större
omvårdnad om stadens utseende vunnit gehör även i utkanterna.

*



Låt mig några ögonblick se på trakten genom minnets synglas!

Jag ser slätten mellan Slottsskogen och skansen Kronan, slätten med
vildbuskar och slingrande landsväg, vilken förmedlade trafiken mellan stad
och land, Frölunda, Askims, Släps och Vallda socknar.

Jag ser Risåsberget ligga fritt åt söder, såsom det alltid borde legat,
och en liten grupp av kojor på sluttningen i sydväst. På avstånd tog det
hela sig mycket bra ut, men för ett halvt sekel sedan eller så var det inte
vidare angenämt att knyta närmare bekantskap med trakten.

Här på bergsluttningarna, i buskarna och snåren, där de voro säkra
för ordningsmakten, levde Hagabusarna ett tygellöst friluftsliv och uppförde
hårresande skådespel, där brännvinsbuteljen, kortleken och kniven voro
bland de viktigaste ingredienserna. Någon gång gjorde vederbörande svaga
försök att rensa berget, men det ledde till intet. Lika litet som
Småfåglarnas vänners försök att trädplantera sluttningarna. De unga plantorna
trampades ned av slöddret.

Detta liv stod förövrigt i god samklang med det som fördes i det
Italienska kvarteret alldeles under Skansen åt nuvarande Linnégatan —
tillhållet för en koloni italienare.

Det är rätt eget med dessa det soliga söderns barn. De ha alltid sökt
sig hit upp till vår kalla nord och Göteborg har i långliga tider haft sin
kontingent. De söka sig med förkärlek till utkanterna, till fattigkvarteren,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:49:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/1/0507.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free