- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
510

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skansen Kronan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

än Ryssåsen. Det förra skall vara det riktigaste och härleder sig ur den
snår- och risliknande vegetation, de förkrympta buskar och krypande växter,
som i alla tider frodats på berget och ännu visa utmärkta spår på östsidan.
För övrigt skall Risåsen en gång i tiden ha varit bevuxen med vacker
lövskog, vilken nedhöggs året 1650.

Tanken på bergets befästande framkom i de närmaste årtiondena efter
Göteborgs grundläggning. Risåsens värde ur fortifikatorisk synpunkt påvisades
nämligen av den om stadens värnande så förtjänte fästningsbyggaren Johan
Wärnschiöldh. Och en av kärnpunkterna i hans uttalanden härom är denna:
“Där en fiende skulle komma ifrån Frölunda, kan han gå igenom
Sundshagen (Slottsskogen) in mot Ryssåsen, alldeles osedd och obehindrad
av Slottet (gamla Älvsborg). Därför kan han ock all dess korrespondens
och undsättning från Göteborg, så väl till land som vatten, förtaga. “

För att stänga denna dalgång anlades redan 1650 ett ytterverk av
jordvallar på Risåsen. Detta jordverk utvecklades under årens lopp,
påbyggdes och försågs med murar och bröstvärn, varav ännu finnas
gräs-övervuxna lämningar på berget. Denna första skans har tydligen ej varit
så liten, eftersom den inrymde proviant- och ammunitionshus, källare, corps
de garde samt murade krutvalv. Dessutom hade man anlagt en
kommu-nikationslinie mellan skansen och huvudfästningen i staden.

Förmodligen fann den store Erik Dahlberg icke denna skans fullt
betryggande, när han fick i uppdrag att modernisera Göteborgs befästningar.
1 stället för jordverket ville han ha ett fyrkantigt torn av sten på Risåsen
jämte enklare befästningslinier omkring och nedanför tornet. Detta
godkändes den 5 januari 1686 av konung Karl XI. Den 9 juni följande året
var Dahlberg själv här nere och lade grundstenen till den nya skansen.
Och det bestämdes då att tornet skulle få avskurna hörn, alltså företeende
en oliksidig åttkant.

På den korta tiden av två år byggdes skansen. Tiden är onekligen
kort, om man besinnar, att murarna äro tjugofyra fot tjocka samt att
grå-stensblocken måste forslas upp för det branta berget.

Tornet inrymde kasematter i fyra våningar. I nedersta våningen,
berättar stadens äldste historieskrivare Cederbourg, som helt kort avfärdar
skansen, fanns “alla de nödvändigheter, som till en komplett fästning
behövas, och till att uthålla en formell belägring, såsom kontraminor,
kommunikationsvalv, corps de garde och logementer för garnisonen,
krut-magasiner, ammunitionsvalv, proviantvalv, rum för materiel, bageri, bryggeri,
källare, vattencisterner, ugn att glödga kulor i o. s. v.“

De två mellersta våningarna voro batterier med embrasyrer för sexton
kanoner vardera. Fjärde våningen var avsedd för infanteri och upptog
stupande mindre skottgluggar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:49:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/1/0510.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free