- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
530

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slottsskogen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fyllda krus, vid remmare och tobakspipor, medan dansen gick i de gröna
backarne. Lika livligt gick det väl till på det andra värdshuset, Ryet inom
Slottsskogsområdet, vilket ännu på 1820-talet omfattade tio rum med kök
och skänkrum, trädgård och kägelbana.

Småborgarnes utfärder och söndagsliv hörde till tavlans ljusare sidor.
Men den hade också sina mörka. Som tiden led blev skogen och
berg-sluttningarne härute tillhåll för allt slags slödder, som störde friden. När
nattens skuggor föllo över Slottsskogen var, berättas det, idyllen slut, ty
det slags herdestunder, som efteråt firades av rucklare och nattfåglar, äro
kanske mer att betrakta som episoder i en hjältedikt, vars författare voro
sjömän och garnisonssoldater.

Hela trakten utmärkte sig i århundraden för sin rikedom på ekar och
på 1780-talet beräknades det att i Slottsskogens dälder och på dess höjder
funnos cirka 7,200 sådana träd. Höjderna hade både uttrycksfulla och
karaktäristiska namn, såsom Hanåsen, Ulvakullen, Högåsen, Fågelkullen,
Aspkullen, Långkullen, Broåsen, Kärrländans eller Kjärländans kulle,
Eng-kullarna och Engarkullarna. De sistnämnda äro tydligen desamma som
Änggårdsbergen. En del av trakten kallades förövrigt under 1600-talet
för Sundshagen.

Slottsskogen, vars område räknades från Änggården i öster till Gamla
Älvsborgs slottsbacke med dess ladugård i väster och vilket, jämte bostället
vid Klippan, var landshövdingeämbetet över Göteborgs och Bohus län “på
dess lön tillslagen“, fortfor, som sagt, under ett och ett halvt sekel att
utöva sin dragningskraft på stadsbefolkningen. Men därefter slappades
intresset. Flera avsöndrade egendomar, såsom Margreteberg, Kohagen, Stora
och Lilla Malmgården, Karlsro, Fredriksborg, Oxhagen, Erikslund, Olivedal
m. fl. avspärrade så småningom och i någon mån det fria tilloppet till
skogen.

Under förra delen av 1800-talet råkade Slottsskogen i fullständigt
vanrykte. Visserligen var den ännu en kär tillflyktsort för västra Hagas och
Masthuggsbergens ungdomar, och om sommarsöndagarne jämväl för hela
familjer, som slogo sig ned i trädens skugga, men friden stördes av
slagskämpar och patrask, som sinsemellan, uppeldade av brännvin och nymfer,
utkämpade blodiga bataljer. För övrigt var folket inte så noga med
anläggningarna i Slottsskogens närhet, och den oundvikliga kaffekokningen
i en och annan med torrlöv fylld grop gåvo otaliga gånger anbud till
eldsvådor. Därigenom kom folket på spänd fot till egendomsherrarne i
trakten.

De med namn av Stora Malmgården i skogen uppförda man- och
uthusbyggnaderna sågo, har det sagts, skäligen dystra ut och bostaden här
var ingalunda bland de angenämaste, ty tjuvar och landsvägsriddare funno

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:49:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/1/0530.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free