Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slottsskogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finner sig road av samma tusen gånger förut sedda små konster och
påhitt, och som m cd ständigt oförtröttad munterhet begagnar sig av tillfällena
att få åse eller pröva dem. Utan tvivel skulle efter någon tid också
intresset mattas för förlustelser av detta slag.
“Att härtill kunde längre fram läggas en eller annan inrättning,
avseende allmänhetens nytta och nöje, t. ex. någon samling sällsynta djur
eller annat dylikt, möter ju intet hinder; blott tror jag, att det icke f. n.
bör anses såsom huvudsak. Icke heller tror jag, att en prydande konst
borde tillåtas befatta sig med annat än någon viss del, någon, så att säga,
hjärtpunkt i anläggningen: den övervägande största delen av parken borde,
enligt min mening, lämnas i det skick naturen givit densamma, och intet
hinder ställas för allmänheten i att, var den finner för gott, välja sina
lek-och viloplatser."
Hans mening segrade. Det skulle bli en park i engelsk stil, men
frågan om införande av en del tivolinöjen har flera gånger varit på tapeten.
Det skadar ju inte heller att på försök utvidga programmet. Se bara på
Krokäng! Folket har ju ofantligt roligt åt de olika folknöjena där ute och
självt håller det en utmärkt ordning.
Så ordnades Slottsskogsparken.
Dess egentlige upphovsman gjorde emellertid intet vidare åt saken.
Parkens fostrare blev grossh. Aug. Kobb, den energiske vårdaren och
främ-jaren av stadens planteringar, vilken blev den första Slottsskogsstyrelsens
drivande kraft och vilken förövrigt suttit i den beredning, som utredde
Slottsskogsfrågan.
Under hans vana och insiktsfulla ledning framtrollades en parkanläggning,
där konsten och naturen i förbund fira så stora triumfer. Mellan
bergs-knallarne utgallrades och grupperades de gamla lummiga ekarne och genom
tillskott av nya planteringar på höjderna och markerna, genom saftiga
ängar och blomstergrupper, bergstigar och cirklade kör- och gångbanor,
dammar och vattenkonster skapades en lustplats av finaste slag för alla
samhällsklasser.
Första ritningen till parken uppgjordes av hortikultören C. P. Lange
och ett skickligt biträde erhöll han i trädgårdsmästaren Anders Erikson,
som under många år haft parkens, trädskolornas och växthusens skötsel
om händer. Vad kostnadsfrågan vidkommer rör den sig om över en halv
million, som utgått av stadens brännvinsmedel och anslag från Renströmska
fonden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
