- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
547

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maj och midsommar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sedan majstången rests börjas dansen, som väl ingen tid på året trådes
under festligare stämning än på midsommarafton. På dansen följer den
traditionella midsommarvakan, under vilken ungdomen roar sig med lekar
och varjehanda upptåg. Vakan bibehålies ännu på flera ställen i vårt land,
men en del oskyldiga skrock äro nog för det allra mesta förgätna.

Så är det väl inte många svenska flickor som nu för tiden gå ut om
midsommarnatten att plocka de nio sorters blommor, vilka skola läggas
under huvudgärden de timmar som flickorna den natten ägna åt sömnen.
Har flickan emellertid den rätta tron, gör hon det. Ty drömmarna, som
under sådana förhållanden komma, sägas slå in. Och visar sig i drömmen
en manlig gestalt, är det bilden av den blivande maken.

Då blommorna plockas och bindas ihop måste flickan emellertid vara
allena, och hon får icke säga ett ord förrän hon stigit upp den följande
morgonen. Talar hon, förlorar trolleriet sin magiska kraft.

Utom de oskyldiga upptågen och skrocken brukades en mängd andra
vidskepligheter. Det vanligaste av dessa var att under midsommarnatten
samlas vid vissa källor och där offra genom att i vattnet kasta pengar,
ringar och andra föremål.

Bruket härleder sig från medeltiden, då så många legender om
underverk voro gängse. Underverken voro knutna till sådana män och kvinnor,
vilka efter döden dyrkades som helgon, och vilkas namn på ett eller annat
sätt ställts i samband med dylika källor. Meningen med offren var
naturligtvis att finna bot för sjukdomar och alla slags yttre åkommor.

Bland andra bruk midsommaraftonen var det att skära slagrutan mycket
både vanligt och viktigt, ty skars den då, erhöll den sin fulla kraft att leda
till vatten och utpeka förborgade skatter.

Tysken Arndt berättar i sin bekanta reseskildring från början av
1800-talet, att allmogen brukade på midsommaraftonen sammanbinda varjehanda
ärter och blommor, vilka kallades midsommarkvastar och vilka voro
avsedda att upphängas i ladugårdar och stall, på det att boskapen ej skulle
förtrollas. Johannesgräset (hypericum) måste framför allt vara med, ty man trodde
att denna ört hade en synnerlig kraft, särskilt att bota sjukdomar.

Om en annan slags sed, den med det s. k. trollsmöret, berättar samme
författare följande:

Det finnes ett slags trollsmör, vilket ofta visar sig på säd eller blommor,
men som i själva verket ej är annat än plantans utdunstning eller
honungs-dagg, understundom även lämning efter någon insekt. Man säger att
skogsrån eller häxor utströ detta s. k. smör.

Således bör man taga nio slags ved, göra därav en liten brasa, tända
eld och kasta trollsmöret däruti — och se, de trollkäringar, som man
misstänker, tvingas då fram genom elden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:49:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/1/0547.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free