Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sahlgrenska sjukhuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fordrades, enligt Forssenius, prästerskapets bevis om torftighet och
rättighet att åtnjuta vård samt att de voro i staden mantalsskrivna. Undantag
gjordes endast för dem, som träffats av olyckshändelse på öppen gata,
i hamnen eller inom husen, ävensom för barnaföderskor, för vilka
sjukhuset stod öppet utan föregående anmälan. Av betalande fordrades
skriftlig förbindelse för avgiftens erläggande med 4 skillingar specie “för varje
dygn den sjuke där föddes, vårdades och betjänades". De fattiga sjuka,
som icke voro på sjukhuset intagna, ägde rättighet att på bestämda tider
kostnadsfritt rådfråga sjukhusets läkare och erhålla fri medicin på
sjukhusets bekostnad. Denna senare rättighet, att erhålla fria medikamenter,
synes emellertid ha upphört efter några år, då stadens fattigvård vid slutet
av 1700-talet organiserades.
Att sjukhusets läge och trånga utrymme omsider blev mindre
tillfredsställande, var tydligt. Av minnesgoda berättare, vars hågkomster sträckte
sig tillbaka till 1820-talet, har uppgivits, att sämre läge för ett sjukhus, helt
nära en dunstmättad sankmark, knappast kunde tänkas. De dystra
sjuk-salarne voro fuktiga och osunda. Det bästa i hela anläggningen var den
stora trädgård, som sträckte sig ända upp till Torggatan, men den var till
föga nytta, enär sjuklingarne voro förbjudna att gå in där. I stället fingo
de promenera på själva sjukhusgården mellan avträden och kostallar.
Behovet av en ny sjukhusbyggnad blev emellertid avhjälpt, då
gross-handlanden Aron Oterdahl, av en gammal ansedd Göteborgsfamilj, skänkte
institutionen sitt hus vid Östra Hamngatan, å samma tomt som nu
upptages av Polisverket.
Denna byggnad började ombyggas 1818, och år 1823 öppnades det
nya sjukhuset för patienterna. För utvidgningen hade sjukhusdirektionen
nödgats inköpa tre öde tomter, vilka lågo mellan Oterdahlska huset och
Torggatan och vilka kostade 933 riksdaler 16 sk. b:co. På gården
befintliga träbodar nedrevos och tillbyggnaden av sjukhuset skedde på den
närmast belägna tomten. De båda andra användes till trädgård och
promenadplats för konvalescenterna.
Ombyggnaden utfördes av stadsarkitekten Hagberg i samråd med d:r
Dubb och d:r Weltzin och kostade cirka 28,000 riksdaler. Sjukhuset inrymde
i nedra våningen ekonomilägenheter och läkarebostäder samt i övre
våningen sjuksalarna, av vilka tre lågo åt Hamngatan och sju åt
Spann-målsgatan. Utanför sjuksalarne fanns en bred korridor, vettande åt söder,
vilken vid farsoter uppläts åt de sjuka. Sjuksalarna lämnade plats för femtio
sängar, vilka 1830 ökades till sextio.
Det nya sjukhuset var byggt av tegel med holländsk gulsten på
murar-nes yttre sidor och erbjöd, som de flesta bättre byggnader i Göteborg på
den tiden, en enkel men på samma gång solid anblick. Sjukhuset ansågs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
