Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Andra läkare i det äldre Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ANDRA LÄKARE I DET ÄLDRE
GÖTEBORG.
FÖR TRE ÅRHUNDRADEN sedan var läkarekonsten så litet aktad,
att ytterst få av den studerande ungdomen ville ägna sig åt densamma.
Inför medicinen och dess ändamål stod den stora allmänheten
likgiltig. Tidsskedet trycktes av vidskepelsens mara och som en följd därav
blomstrade kvacksalveriet. Men så framträdde i mitten av 1600-talet de
berömde vetenskapsmännen O. Rudbeck d. ä. och Petrus Hoffvenius, vilka
från de medicinska lärostolarne i Uppsala satte nytt liv i det medicinska
studiet. Dessa efterföljdes av Urban Hjärne, den berömde upptäckaren av
Sveriges förnämsta hälsobrunnar, och av Linné, det stora, överglänsande
snillet, vetenskapens heros, som i dittills oanad grad ådagalade växternas
läkekraft.
Samtida med Linné var Nils Rosén von Rosenstein — de Rosénska
bröstdropparnes uppfinnare — vilken utan gensägelse var 1700-talets mest
framstående utövare av den medicinska vetenskapen i Sverige. Han sökte,
på samma gång han bildade unga läkare, folkliggöra läkarekonsten genom
att uppmuntra allmänheten att själv efter förmåga utöva den, fatta kärlek
till densamma och förtroende till dess egentlige idkare.
Då Hoffvenius sökte införa den europeiska läkarekonsten i landet, trodde
han sitt mål kunna nås genom att nära sammanhålla den med den högre
vetenskapliga forskningen och sålunda ej blott utveckla dess egen kraft,
utan även förvärva åt densamma aktning och värdighet hos de bildade.
Rosenstein däremot ville demokratisera den. Han ville väcka den större
allmänhetens deltagande och hos denna framkalla den mildare och för den
sjukes plågor medlidsamt ömmande sinnesstämning, som gör läkarekonsten
till ett behov. Ty därförutan skulle en verklig läkares skicklighet förgäves
erbjuda sin hjälp. Långt ifrån att självkärt framhålla, vad han i ungdomen
inlärt och älskat eller vilja monopolisera läkarekonsten för ett fåtal utvalda,
tillägnade han, säger en hans minnestecknare, sin vetenskap allt det nya,
han fann vara gott, och strävade under hela sin levnad att så mycket som
möjligt popularisera den vetenskapliga läkarekonsten. Sålunda införde han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 03:42:42 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/1/0570.html
