- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
607

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

efter deras egen berättelse, komna från Anders Börjessons skepp, och
suto å part för sig själva. Till dem, då jag, min hustru och mina vänner,

oss begåvo att låta taga till oss ett stop öl, och så“–-kom kra-

kelet i gång med andra gäster, som tagit för mycket till bästa.

Ett annat utvärdshus var traktören Blendermans på 1700-talet. Han
bjöd också på musik, men desslikes på målskjutning och kägelspel.

Haga bibehöll sin ursprungliga karaktär till år 1811, då anläggningen
av Nya Haga mellan Östra Skans-, Södra Allé- och Sprängkullsgatorna
tog sin början. Sedan dess har Hagaborna inte behöft frukta för krigets
facklor, men den röde hanen har emellanåt ställt om att de inte fått sitta
i orubbat bo.

Det nuvarande Haga avdelas, som bekant, i tre territorier: Östra Haga,
Nya Haga och Västra Haga.

Det förstnämnda territoriet omfattade fordom hela sträckan från södra
landsvägen till Sprängkullsgatan och gick vidare i sned riktning upp till
skansen Kronans östra sida.

Där Vasastadens alla palatser nu ligga utbredde sig den ödsliga
Haga-heden, vilken såg ut som en vanlig beteshage med alla möjliga
impedi-menter, stenar och gyttjepölar, videhäckar och ett och annat magert
pilträd. Det var en otrevlig och motbjudande trakt, som man egentligen
blott besökte för att taga genväg till någon av Hagorna. Ett par tre
kojor var det enda som förrådde mänsklig tillvaro; annars var terrängen
ett tillhåll för tjuvar och skälmar, vilka trotsade alla efterspaningar.

På Hagaheden anställdes skjutövningar fordomdags av artilleriet, och någon
gång arrangerades fyrverkerier, vilka voro mycket gouterade. Närmare
Sprängkullen livade det Wettermanska plantaget upp omgivningarna, och i ett par
stora handelsträdgårdar, av vilka den ena i sinom tid fick maka åt sig för
Skanstorget, fingo Hagaborna sitt lystmäte av frukt- och köksträdgårdsväxter.

Detta område började dräneras år 1865, och år 1870 byggdes de första
husen, Hertzska stiftelsen och Kjellbergska flickskolan, ett stycke från
Haga-kyrkan. Samtidigt användes de öde ängarne för diverse uppvisningar,
bland annat av gubben Gautiers menageri och cirkus.

Det andra territoriet, Nya Haga, mellan Sprängkullsgatan och Skansgatan,
skiljdes fordom från Västra Haga genom den för en äldre generation bekanta
kaponniergraven, vilken över nuvarande Pusterviksplatsen utmynnade i
Vallgraven.

Nya Haga var ända in till 1870-talet tämligen glest bebyggt med mindre
envåningsstugor, men ett och annat tvåvåningshus fanns också. Bland de
mest bemärkta av de sistnämnda var det åt allén liggande Berggrenska
huset, vilket på grund av sitt vita yttre och sin vackra frontespice
benämndes Hagaslottet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:49:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/1/0607.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free