Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stadsbiblioteket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan stadsfullmäktige äntligen beslutit
upprätta en högskola i Göteborg, inträdde
ett nytt skede i museibibliotekets historia.
Det beslöts nämligen då, att lägga
detsamma till grund för ett blivande förenat
stads- och högskolebibliotek och den 13
november 1890 fastställde stadsfullmäktige
reglementet för det nyinrättade Göteborgs
stadsbibliotek. Detsamma ställdes under
högsta ledning av en biblioteksstyrelse,
bestående av sju ledamöter, tre utsedda
av Musei styrelse, tre av Högskolans
styrelse och den sjunde av dessa styrelser
gemensamt.
Sedan d:r Warburg utnämnts till pro- D:r S. Aberstén
fessor vid Göteborgs högskola, avsade han (förste bibliotekarie vid Göteborgs stadsbibliotek)
sig bibliotekariebefattningen och i hans
ställe utnämndes förre amanuensen vid Lunds universitetsbibliotek d:r L.
Wåhlin, som tillträdde platsen med 1891 års ingång. Och att
stadsbiblioteket nu framstår fullt modärnt och värdigt sin höga uppgift är hans och
de övrige skicklige bibliotekstjänstemännens ära.
Naturligtvis blevo museilokalerna, när biblioteket ingick i sitt nya skede,
alldeles för trånga. Förövrigt hade museets övriga avdelningar utvidgats
och krävde hela byggnaden. Biblioteket måste därför se sig om efter nya
lokaler, vilka upplätos i huset n:r 15 vid Södra Hamngatan, där biblioteket
öppnades den 30 april 1894.
I trots av att biblioteket här förfogade över 17 rum krävde utvecklingen
nya utrymmen. En ny egen byggnad blev alltså styrelsens första omsorg.
Professor Warburg, som redan tidigare framhållit behovet av en
biblio-teksbyggnad, blev, jämte professor Ernst Carlson och d:r L. Wåhlin, den
drivande kraften. En beredning tillsattes och resultatet av dess arbete
utmynnade i en hemställan, att stadsfullmäktige måtte vid 1894 års
utdelning ur Renströmska fonden anslå 200,000 kr. till uppförande och
inredning av en ny biblioteksbyggnad, 50,000 kr. till bokinköp och 100,000 kr.
till en särskild fond, “Renströmska biblioteksfonden“, avsedd för de med
en ny byggnad ökade förvaltningskostnaderna.
Det var, som förut antytts, en rätt egendomlig strid, som föregick denna
frågas slutliga lösning. Allmänheten stod delad i två ungefär jämnstarka
partier, och striden gällde ett bildningsintresse av största betydelse för
samhället. Tidningarne bestormades av insändare, och redaktionerna själva,
de liberala och de konservativa, öppnade i sina ledareavdelningar en strid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
