- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
635

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindströmska stiftelsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det dröjde inte synnerligen länge förr än denna utmärkta trottoar av
stora släta stenskivor, på vilken göteborgarne än i dag lustvandra, kom
till stånd. De båda storgubbarne och andra med njöto givetvis av den
välkomna gångbanan och uttryckte för varandra sin belåtenhet med
arran-gementet.

Så kommo de en dag att tala om kostnaden.

— Den har jag redan betalt, sa’ Dickson.

— Då skall jag genast betala min andel, svarade Lindström ivrigt.

— Det är inte så noga, inföll Dickson älskvärt. Jag kan ta helä
kostnaden på mig ...

Lindström sa’ tvärt adjö, och efter den dagen gick han aldrig mera
på den trottoaren. I det värsta väder och i den värsta lervälling klev
han på mitt i vägen, sorgfälligt undvikande den trottoar, som på hans
initiativ tillkommit.

Den självständige mannen bodde emellertid inte så länge vid Danska
vägen. Han flyttade in i sitt präktiga renässanspalats vid Gustaf Adolfs
torg — sedermera ägt av Wilson, förändrat av Muhlenbock och numera
ägt av Heymanska firman — vilket han låtit arkitekten J. F. Åbom bygga.
Och därefter köpte han ett annat renässanspalats, det Dahlgrenska vid
Kungsgatan, där Vita bandet har sina lokaler och där han slutade sina
dagar. Alla dessa tre boningar hedrade den varmhjärtade konstvännens
och maecenatens smak.

Julius Lindströms öppna hand och hjärta voro alltid tillgängliga.
Mycket gav han i tysthet, men praktisk som han var ville han att hans
gåvor skulle gagna även i framtiden. Därför inrättade han sin stiftelse
till förmån för pauvres honteux.

Går ni in i den lilla trädgården, som ligger mellan de båda
envåningshusen vid gatan och ser er omkring, har ni, heter det i ett kåseri om
platsen, portvakten till vänster och föreståndarinnan till höger. Ingen av
dem torde neka er’ att gå in, ty man är här van vid den tron att det
endast finns hyggliga och stillsamma människor.

Ni fortsätter och kommer rakt på en väldig rabatt, som ligger mitt
på — gården. Nej, det är långt ifrån någon gård, det hela är mera en
liten park. Rabatten utgöres av en mängd höga trän och många blommor.
Och blommor och trän få ni se överallt. I varje fönster står en eller
flere krukor, som efter allt att döma vårdas med stor omsorg. Vid trappan
sitter en liten katt, men jag tror att han är långt ifrån ensam.

Här är så lugnt och stilla i husen, fastän det är mitt på dagen. Endast
ett äldre fruntimmer sitter och putsar ett fönster och i ett annat hörn ser
man också en äldre människa, som sysslar med att städa. Städning tyckes
alltså vara den förnämsta sysselsättningen, ty man märker överallt stor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:49:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/1/0635.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free