- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
658

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kungsbackagumman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

de sjuka pröva dessa “kvacksalvares" ringaktade läkemedel, vilka i de
flesta fall äro ur växt- och ej ur mineralvärlden, önskligt om de ville
ran-saka först och döma sedan, bedöma, men ej fördöma utan skäl.

Många av våra yngre läkare har jag hört fördelaktigt yttra sig om
"Vingåkersdoktorns" magrecept och t. o. m. anmodat de sjuka att
begagna det, och det länder dem till heder att visa så pass fördomsfrihet
gent emot “lekmannen", men jag har ock hört läkare (småstadsläkare av
äldre skolan och av föga anseende inom sitt fack) hånfullt skratta åt ordet
“Vingåkersdoktorn“, jämförande honom förstås med Boltzius och övriga
“mirakeldoktorer", “tusenkonstnärer“ etc.

Då man vill varna enfaldigt folk mot “kvacksalvare“ och “naturläkare",
må vi svara med en- fråga: vilketdera som i grund och botten skadar
jnänniskokroppen mest: antingen t. ex. Kneipps kallvattenbehandling,
Vingåkersgubbens magdekokt, Kungsbackagummans salvor (giftfria ämnen
ur växtvärlden), eller den oändliga mängd pulver, droppar, mixturer, piller
(många av dem giftiga), som läkare ordinera sina sjuka?

Vår tids fördomsfrie, vakne vetenskapsmän i Tyskland kunna för visso
ge oss svar på frågan, om medicinen är till gagn eller skada, speciellt
inom de kroniska sjukdomarne.

Beklagligtvis vill folk nödvändigt ha medicin, “ha något av doktorn,
för att bli frisk", och, enligt deras åsikt, leder stora kungsvägen till hälsan
just genom det guldglänsande apoteket, hälsans skattkammare, och där
får man “sin flaska", “sina piller" — nyckeln till hälsans port — ! (“Mundus
vult decipi, ergo decipiatur!") — och läkaren, han hår ju uppfyllt den
sjukes önskan — givit honom “lite medicin" — “der Mohr kann gehen“—
Må var och en pröva, vad honom gott är: jag för min del har mångårig
erfarenhet, att vid kroniska åkommor hrr läkares apoteksrecepter varit av
föga värde.

Ni, hr “icke-läkare“, påstår, att läkarekonsten “gått så ofantligt framåt!"
Ni menar därvid helt visst då kirurgien. Den vetenskapen är en
människo-snillets lysande triumf, lika beundransvärd som tusenfalt välsignelsebringande
för den lidande mänskligheten. Men huru är det med konsten att bota
sjukdomar utan kirurgien, nu jämfört med t. ex. 50 år tillbaka? Nu, liksom
då, klagas allmänt över gikt, reumatism, magsjukdomar etc. och var finns
botemedel? Influensan är ingen ny sjukdom, och ingen hjälp finns mot
den! Och lungsoten? Kräftan? Och den moderna världsåkomman, seklets
tärande, gnagande, allhärjande mara: nervositeten, med sin stab av:
självmord, sömnlöshet, livsleda etc., en stab, djupt eländig och “mörk i själen"

— vad har läkarevetenskapen i sin vishet att bjuda på, för att avvärja
denna fiende, grym och allhärjande? Jo — palliativ, intet annat! “Intet",
säger Faust.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:49:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/1/0658.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free