Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dicksonska folkbiblioteket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
• ...... ■ - ■ - ■ - - — — ........ ..................y
Att låna böcker var emellertid det behändigaste, och av denna
“låne-rörelse“ uppammades de fordom så gouterade privata lånebiblioteken. Av
sådana voro fröknarna Gans’ tidigare och Lundgrens senare de mest
bekanta.
Svårigheten att komma åt böcker hejdade naturligtvis läslusten, och så
kom det sig att den själsodling, som genom böcker kunde förvärvas, var
förbehållen en fåtalig medborgarklass. Upplysningens fiender, som hyste
en from fruktan för all slags folkundervisning, sträckt utöver
kristendoms-kunskapen, ansågo naturligtvis detta vara i sin fulla ordning och satte hårt
mot hårt, när upplysningens vänner började skingra denna fördom.
Arbetet på den andliga kulturens höjande i samhället började samtidigt
med det nya utvecklingsskede, som inleddes i mitten av 1800-talet, som
utvecklade alla slumrande framtidsmöjligheter och som gjorde Göteborg
till storstad.
De av Vetenskaps- och Vitterhetssamhället anordnade föreläsningarna
på 1850- och 1860-talen voro nog de som väckte den allmänna läslusten
och kunskapsbegäret. Och utan tvivel hjälpte areopagen ifråga i sin mån
till att sätta det första froet till ett allmänt bibliotek, då den överlämnade
ett 500-tal volymer till det nyinrättade Naturhistoriska museets bibliotek. Till
dess uppkomst bidrog sedermera länets hushållningssällskap, som
överlämnade sitt bibliotek, bestående av 300 volymer och omfattande
huvudsakligen lantbruk och näringar. Härtill kommo, enligt en redogörelse för
museibiblioteket, en mängd gåvor av museets talrika gynnare, böcker av
mycket skiljaktigt värde. Från en boksamling avskildes dyrbara verk i
olika ämnen, från en annan uppskickades vad man ansåg “värdelöst",
men som kanhända i museibiblioteket skulle kunna komma till nytta.
De gamla köpmanssläkternas ättlingar hade av sina fäder, som varit
med i Ostindiska kompaniets dagar och som genom dettas förbindelser
med utlandet och genom de skeppen åtföljande vetenskapsmännen och
prästerna lätt kunnat anskaffa böcker i skilda ämnen för att tillgodose sitt
ideella intresse, ärvt boksamlingar, vilka icke längre påkallade deras egna
omsorger.
Så kom ett bibliotek till stånd, vilket, som förut framhållits, utgjorde
stommen till (jöteborgs Stadsbibliotek.
Som en med Göteborgs högskola intimt sammanhängande institution
har stadsbiblioteket erhållit en mera utpräglat vetenskaplig karaktär. Det
tillhandahåller således icke lättare lektyr och erbjuder icke de besökande
tillfälle till tidningsläsning. De värdefullare tidskrifterna tillhandahållas dock.
Bibliotekets chef framhöll också vid invigningen, att de uppgifter, som
stadsbiblioteket lämnat åsido, men vilka särskilt med hänsyn till de bredare
lagren i samhället äro av stor vikt, fyllas av en annan institution, Göteborgs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
