Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dicksonska folkbiblioteket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folkbibliotek, och han trodde att det åtminstone efter våra förhållanden
får betraktas som en stor fördel, att det bildningsarbete, varom här är
fråga, kunnat fördelas på sätt som skett.
Stadsbiblioteket måste ju söka att, så vitt möjligt, bevara böckerna i
gott stånd för kommande tider och därför på vissa håll inskränka sin
utlåning, medan man ifråga om Folkbiblioteket kan säga, att de utslitna
böckerna gjort största gagnet. Det senare bör väsentligen lägga an på
att bjuda det inom olika riktningar representativa och. fullgoda samt ur
samlingen efter hand avskilja allä föråldrade böcker. Denna princip har
blivit den ledande inom folkbiblioteket.
Göteborgs folkbibliotek har äran att vara det första i sitt slag i Sverige.
Idén till detsamma kom utifrån de stora kulturländerna och den tillämpades
här av en man, James Robertson Dickson, vilkens fäder härstammade från
Albions land.
Där folkbiblioteksidén var genomförd kunde man med all rätt säga, att
ingen bildningsanstalt finnes, vilken, med jämförelsevis obetydliga
kostnader, “kan förekomma så mycket ont och verka så mycket gott som det
offentliga folkbiblioteket, vars utsäden städse bära frukt tusenfalt". Om
alla allmänna medel, säger en engelsk författare, användes lika väl, skulle
vi hava mindre skatter att betala, och det skulle bliva bättre för folk runt
om i landet.
“Den grundläggande idén för folkbiblioteksinrättningen är också att
vid folkskolornas sida såsom ett komplement ställas bibliotek, i vilka
er-bjudes mängden att genom läsning underhålla och förkovra sin
skolbildning. Endast på detta sätt kan det förekommas, att de millioner, som
årligen offras på folkundervisningen, bliva ett dött, till stor del bortslösat
kapital."
James Dickson — son till Dicksonska stiftelsens upphovsman — hade
helt visst klart för sig detta, när han i maj 1861 begärde att “i och för
inrättandet av ett Folkbibliotek" två bostadslägenheter måtte upplåtas i
Robert Dicksons stiftelses hus i Västra Haga. Denna begäran var så
mycket mer berättigad och kunde icke stå i strid mot den Dicksonska
stiftelsens bestämmelser, som dessa tydligen tillkännage, att en del av
hyresavkastningen från stiftelsens byggnader skulle användas “till
beredande av andra sådana nyttiga och behövliga inrättningar, som avse
arbetsklassens förmån och förbättring i gudsfruktan, sedlighet och kunskaper,
därvid dock är fästat det bestämda villkor, att dessa inrättningar icke må
bliva av beskaffenhet att deras tillvägabringande på detta sätt föranleder
till befrielse från eller lindring uti avgifter, som det åligger samhället att
utgöra, vilket villkor likväl icke avser hinder för beredande av
undervisningsanstalter inom stiftelsen för mindre bemedlade personers barn."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
