Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dicksonska folkbiblioteket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att biblioteket fick den livligaste tillslutning från deras sida, för vilket
det var avsett, kunde dess förste föreståndare snart konstatera. I en
berättelse säger han bl. a., att biblioteket under dess första årtionde varit i
en ständig tillväxt.
“Frukterna av denna verksamhet är det omöjligt att i siffror bestämma,
men så mycket är dock säkert, att mången tråkig stund blivit på ett
angenämt sätt fördriven och månget tillfälle, att på ett gagnlöst sätt spilla
tiden, blivit förhindrat. Tillfredställande har varit att se, huru det utrymme,
som på biblioteket finnes för läsning på stället av tidningar, tidskrifter
och böcker, varit under hela vintern och ofta under sommaren helt och
hållet upptaget av besökande. Vidare bör även med nöje omnämnas den
tystnad och stillhet, som råder i läsrummet, bärande ett tydligt vittnesbörd
om ordningssinne hos de läsande. Dessas antal har i medeltal varit
omkring 50 personer om dagen.
Betydligt större har läsningen i hemmen varit, och folk av alla
samhällsklasser, dock mest den arbetande klassen och studerande ungdomen,
har begagnat sig av de tillfällen till nyttig och nöjsam läsning, som
biblioteket erbjuder.
De böcker, som flitigast begagnats, tillhöra skönlitteraturens område
och av dessa hava våra svenska författare och författarinnor varit mest
efterfrågade; därnäst har den religiösa avdelningen varit mest begagnad
och har isynnerhet mången arbetarefamilj uttalat sig med stor tacksamhet
för det tillfälle, som erbjudits densamma, att få läsa månget för henne
alltför dyrbart verk, och vilket hon under andra omständigheter skulle
varit förhindrad att begagna."
Den 1 januari 1874 övertog styrelsen för Robert Dicksons stiftelse
folkbiblioteksverksamheten och har biblioteket under dess överinseende
utvecklats till en kulturanstalt av hög rang. I biblioteket får var och en ordentlig
person låna böcker och begagna läsrummet avgiftsfritt, och får bok
behållas i fjorton dagar, eventuellt en månad.
Genom ränteavkastningen av James Dicksons biblioteksfond, tillsammans
med avkastningen av Robert Dicksons stiftelses s. k. tioprocentsfond jämte
en större gåva, åvägabraktes år 1896 en ny biblioteket värdig, av arkitekt
H. Hedlund ritad byggnad vid Södra Allégatan, genom vars dörrar särskilt
vintertiden en mängd medborgare strömmar in för att tillfredsställa sin
kunskapstörst och sitt behov av förströelseläsning.
Denna mitt emot Renströmska badinrättningen belägna byggnad
öppnades på hösten 1897. Lokalerna äro praktiskt och ändamålsenligt
inredda, bokläsningssalen ljus och rymlig. Här finnas förövrigt ett
referensbibliotek och i rummet bredvid ett stort urval tidningar och tidskrifter för
läsning på stället. Vidare inrymmer biblioteket en läsesal för ungdom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
