- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
691

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kakelugnsmakare Ringnér

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kapellmästare, vilken strax kom i prat med Ringnér om de nya komiska
operorna som skulle givas.

— Fabrikören har bara köpt texten till operan Marco Spada — säger
Hulthén allvarsamt — jag får allt ha musiken också.

— Musiken! — utropar Ringnér med komisk förtvivlan — ä’ du änna
galen, min far! Ska du ha nya noter nu igen? Kan du inte ta de där
som vi köpte härom dan?

— Vilka då?

— Di där te Schiruffla—Schiraffla?..

— Fabrikören menar till Giroflé —Girofla... nej, det går inte — säger
kapellmästaren med ett undertryckt leende.

Och den gode teaterdirektören vojade sig över de ständigt nya, ständigt
ökade utgifterna för sin teater, under det Johan Gustaf Gustafsson, den
sceniske teaterledaren, som nyss förut med knapp nöd fått sin väldiga
kroppshydda genom källardörren, med ett jovialiskt och blitt leende lugnade
sin Maecenas.

Namnen här ovan erinra om den Ringnérska teaterperioden på
1870-talet och de frammana bilden av den hedersmannen Ringnér —
kakel-ugnsmakaren, som erbjöd sin förvånade samtid det egendomliga
skådespelet av en yrkesman, vilken för sitt privata nöjes skull köpte en
dyrbar teater på en stads vackraste plats och i sex år som konstens
överstepräst lade en hel liten förmögenhet på Thalias altare.

Var det fåfänga eller vinningslystnad, som bildade drivfjädrarne härtill?
Det vilja vi låta vara osagt.

Göteborgs Stora teater, som färdigbyggts 1859 av ett konstintresserat
bolag, hade under årens lopp laborerat med så dålig ekonomi, att den år
1871, den 21 september, måste gå under klubban, och på den exekutiva
auktionen inropades teatern, som kostat 380,000 riksdaler i uppförande,
av kakelugnsmakaren August Ringnér för 113,000 riksdaler.

Vad skulle kakelugnsmakaren med teatern? Det visade sig snart.

Efter att ett par år ha hyrt ut konsttemplet bildade August Ringnér ett
eget sällskap, vilket började den 1 oktober 1874. Den sceniska ledningen
uppdrogs åt den både som människa och konstnär framstående Johan
Gustaf Gustafsson, välkänd från Stjernströms och finska teatrarne, och den
ekonomiskt-litterära ledningen anförtroddes Axel Krook, den bekante
publi-cisten-kritikern, som vid den tiden hade många järn i elden.

På sommaren nämnda år voro Krook och Gustafsson i huvudstaden
för att bilda sällskap, vilket lyckades över förväntan. Från denna tid
erinra vi oss skådespelarne Mallander, Ullberg, Engelbrecht, Fahlbeck,
Nordstrand och Gustafson samt skådespelerskorna Emelia Gustafson, Anna de
Wahl och Karin Klingstedt — alla var i sin stad utmärkta, men nu gångna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:49:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/1/0691.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free