Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järntorget och Arbetareföreningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och fördärvliga ändamål vetat rycka med sig den i slika ting föga
bevandrade skara, över vars öron han förfogat. Så har hos oss mången
arbetarförening trott sig böra sörja även för roandet av sina medlemmar,
och därigenom blivit ett slags mellanting av inrättning, som med ena
handen tar vad det med andra handen giver. A ena sidan söker en dylik
förening att åt sina medlemmar skaffa stadga i sedlig hållning samt,
genom sparsamhet och god förvaltning, ökade tillgångar — å andra sidan
hjälper hon dem att för tillfredsställandet av deras njutningslystnad i
lättsinne förskingra vad de kunnat spara ihop.“
Hantverks- och arbetarklassens lust till sammanslutningar enligt nya
former tog sig uttryck i Göteborg vid 1800-talets mitt bl. a. genom
Bildningscirkeln, vilken framträdde första gången under 1840-talet och hade
till uppgift att bereda medlemmarna tillfälle till inhämtande av nyttiga
kunskaper, idéutbyte, städat umgänge samt oskyldiga och förädlande nöjen,
såsom musik, sång, föredrag, utflykter och dansgillen. Sammankomsterna
höllos på Bloms sal under hela 1850-talet en gång i månaden och rönte
stark tillslutning. En och annan har i Bildningscirkeln velat se den
egentliga förebilden till den på 1860-talet stiftade Arbetareföreningen och
däruti har man utan tvivel rätt. Ty dels upptog denna i viss mån
Bildningscirkelns program, dels skänkte den sistnämnda efter upplösningen, vilken
förmodligen skedde i 1860-talets början, sin egendom till den nya
föreningen.
Bildningscirkelns upphovsman och förste ordförande var föreståndaren
för Chalmerska institutet, professor Palmstedt, vilken efterträddes av
Handelstidnings-redaktören Sandvall. Den sistnämnde avgick emellertid rätt snart
ur cirkeln och stiftade i januari 1851 en Arbetareförening, vars
verksamhet skulle befrämja upplysning och sedlighet, vidare arbetsklassens utkomst
och förkovran i materiellt hänseende. Denna var den första
arbetareföreningen i egentlig mening, men dess livstid blev inte lång. Sandvall
måste, som bekant, rymma fältet 1852 och i slutet av samma år dog hans
förening. Bildningscirkeln däremot fick nytt liv genom den man, vilken
efterträdde Sandvall såsom Handelstidningens ledare — den namnkunnige
publicisten S. A. Hedlund — vilken sistnämnda år slagit sig ned i
Göteborg. Han intresserade sig också för den planerade nya Arbetareföreningen,
men avböjde att medverka vid ledningen.
Idégivaren till Arbetareföreningen var en man vid namn Gottfrid
Lindman, vilken året före starten gått omkring på verkstäderna och agiterat
för en sammanslutning mellan arbetare. Han var något socialistiskt anstucken
och det var egentligen en annan mans, den förste ordförandens förtjänst
att föreningens första verksamhetsår gingo efter Schulze-Delitzsch’ska linjer.
Lindmans förarbete må dock icke underskattas. Genom hans energi och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
