- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
739

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetareföreningens teater

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

engagerades och medan denne i sitt anletes svett tecknade upp dialogen
gjorde Kahleis och Carlsson utkast till dekorationer och kostymer.

Det ogenerade tilltaget väckte naturligtvis teaterns höga vederbörandes
uppmärksamhet — man kände då inte till någon litterär konvention länderna
emellan — och påföljden vart naturligtvis den att sällskapet utfockades. Med
ett gott leende berättade Carlsson mig sina franska teatraliska äventyr vid detta
tillfälle, huru de påföljande afton togo en annan loge i besittning för sitt
litterära fribyteri, huru de åter utkördes, och huru de till sist alldeles portförbjödos.

Från Paris begav sig hela sällskapet till Berlin, där stycket också gavs.
Här var- man medgörligare. Här gjorde de tyska markstyckena underverk
på teaterns underordnade tjänstemän — och inom kort reste Tivander hem
med texten och musiken till Jorden runt i fickan och hela mise-en-scénen
i sitt och sina följeslagares huvuden.

När de återkommo till Kristiania, tog arbetet på den nya pjäsen
omedelbart sin början. “Tivis“ hade beslutit ge den en här icke förut sedd prakt
och glans och att offra tio tusen kronor — en för den tidens
iscensätt-ningsförhållanden ovanligt stor summa — på uppsättningen.

Klingenbergs teater, ett litet halvförmultnat ruckel, var lokalen, på vilken
all denna prakt skulle förevisas, och inövningen, har den gamle fine
skådespelaren Otterström som då var med berättat, gick raskt undan, men ju mera
man nalkades uppförandets stora dag, dess mera hopade sig svårigheterna.

Dekorationsmålaren Kahleis, som genast gripit verket an med liv och
lust, var till en början ovanligt flitig och åstadkom på mycket kort tid
några verkligen briljanta saker i dekorationsväg, vilket gav Tivander
anledning att i övermåttet av sin förtjusning förära honom ett guldur som
uttryck av sin tacksamhet. Men efter den betan var det som om hin farit
i artisten: arbetslusten avtog så småningom, och när scenrepetitionerna skulle
ta sin början, fattades åtskilligt.

Vid sista generalrepetitionen hade Kahleis varit litet för mycket ute i
det glada sällskapslivet, till följd varav en hel dekoration fattades: fonden
var till och med icke ens påbörjad.

Tivander, förargad och förtvivlad, sände bud efter målaren, och
förebrådde honom hans “sudd“.

Denne, hetlevrad som de flesta artister, utropade:

— Jag ger tusan både dig och dina dekorationer! Här har du din
struntklocka, nu kan du hjälpa dig själv!

Härpå ryckte han upp klockan, som T. presentat honom, och slog den
i väggen så att den gick i tusen bitar.

Sedan han lugnat sig något, insåg han att han begått en faute, gick
hem och arbetade hela natten, och när pjäsen skulle gå av stapeln, var
allt färdigt, fastän fonden till ormgrottan var litet fuktig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:42:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/1/0739.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free