Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Nya teatern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NYA TEATERN.
SÅSOM FÖRUT antytts är den nuvarande konstanstalten i
föreningshuset vid Järntorget arvtagare till den gamla Arbetareföreningens
teater. Platsen är nämligen densamma, men arvet förvaltas givetvis
på ett värdigare och mera konstnärligt sätt.
I planerna för om- och tillbyggnaden av Arbetareföreningens hus
räknade man, som vi veta, med en större teaterlokal. Denna förlades mitt
i byggnaden. Scenen blev emellertid för knappt tilltagen och
åskådarrummet verkar mera hörsal än teatersalong. Nedre och övre parkett
rymma tillsammans 618 platser, under det fond- och sidobalkonger rymma
260.
Teatern förhyrdes från begynnelsen av en man, som ständigt strävat
att hålla konstens fana högt och som i de nyare svenska teaterannalerna
intager ett högt aktat rum — Hjalmar Selander. Det var också han som
inom kort utvidgade scenen och förändrade parketten så att den fick sin
nuvarande amfiteatraliska form.
Direktör Selander hade under en följd av år alternerat mellan Göteborg
och Malmö och varit Ranfts bäste och flitigaste hyresgäst på Stora teatern.
Han hade under den tiden vunnit en ingående erfarenhet om publiken i
de båda städerna och dess teaterintresse. Han utvecklade också, kort före
sitt inträde på teatern vid Järntorget, vilken han gav namnet Nya, sina
åsikter i de göteborgska teaterfrågorna för den som skriver detta. En del
av dessa uttalanden, vilka då offentliggjordes, upprepar jag här,
uttryckligt betonande att de nu ej äga samma giltighet. Teaterförhållandena i
Göteborg ha nämligen, som bekant, sedan dess betydligt förändrats.
I Malmö hade direktör Selander alltid haft tur. I månader, framhöll
han, hade han kunnat hålla ett gott dramatiskt kosthåll åt Malmöborna,
det ekonomiska utbytet hade för det mesta varit lysande och kritiken med
stadens förnämsta tidning i spetsen alltid välvillig. Samma har förhållandet
varit i övriga skånska städer.
Denna rättvisa sydsvenska uppskattning av konstnärliga strävanden satte
direktör Selander i samband med de skånska städernas närhet till
Köpenhamn. Den danska metropolens livliga dramatiska konstliv övar inflytande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 03:42:42 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/1/0747.html
