- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
762

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Socialismens intag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Utanför funnos emellertid de djupare samhällsskikten — grovarbetarna,
fabriksarbetarna, industriarbetarna över huvud — vilka voro alldeles
oberörda av Arbetareföreningens strävanden. De voro till mycket stor del
slöa och förfäade, tillika djupt sjunkna i fattigdom och dryckenskap. Dessa
människor hade kanske en aning om sammanslutningens betydelse, men
ägde ingen organisationsförmåga, inga starka enande viljor. Många av
dem ville höja sig ur sin betryckta ställning, men förmådde icke. Som ett
vittnesbörd om särskilt förstadsbornas fattigdom kan nämnas, att många
av dem, som längtade efter religiös uppbyggelse, icke kunde av brist på
kläder besöka kyrkorna. Detta var ett av skälen till domprosten
Wiesel-grens predikningar i det fria, i allén vid Järntorget o. s. v. Den tiden
kunde man alltså tala om ett verkligt proletariat, för vilket emellertid, tack
vare folkskolans arbete, det andliga mörkret så småningom skingrades.

Folkskolan hade uppammat läslust och vetgirighet. De mest intelligente
bland massan fann behag i att läsa politiska och sociala skrifter. De
fingo så småningom reda på att i Tyskland predikats nya läror ifråga om
arbetarklassens frigörelse och att enligt dessa de olyckliga levnadsvillkoren
för de fattiga orsakades av snedvridna samfundsförhållanden. “Kärnan
i den sociala frågan är, hette det, den orättvisa fördelningen av livets
håvor, vilken återigen ansågs komma av den privata äganderätten och av
arvsrätten, lika väl som av den fria individualistiska och kapitalistiska
produktionsmetoden med sin åtskillnad av arbetsgivare och arbetstagare."

Samtidigt läste de om fackföreningarna, vilka i synnerhet i England
under 1800-talet utvecklats på ett egendomligt och betydelsefullt sätt. De
hade ju haft “en hård strid att bestå dels med statsmakten, som icke
ville erkänna dem, dels med sina egna anhängares oförstånd. Man nekade
arbetarne att sluta sig samman om deras gemensamma intressen, och
ju mer man ställde dem utanför lagen, dess mer uppträdde de med
våldsgärningar, förstörande av maskiner och mord. Genom den klokhet och
måtta, som de mer och mer lade i dagen, visste de dock att efter hand
göra sig erkända; och ju mer erkännandet av deras mål och verksamhet
trängde igenom, dess mer upphörde råheten hos dess medlemmar."

Den nya läran, vilken betecknades som socialistisk, hade utbretts bland
proletärerna i Tyskland av en fattig tysk skräddaregesäll vid namn Wilhelm
Weitling, vilken kan betraktas som det stora landets förste socialistagitator,
vars propaganda fortsattes av de mera ryktbara Lasalle och Marx.

Vad man hade läst förtydligades och utlades vidare av hemvändande
svenska arbetare, isynnerhet skräddare och skomakare, vilka praktiserat i
Danmark och Tyskland och insupit den internationella arbetarrörelsens
idéer. Från offentliga talarstolar hade emellertid proletariatet här hemma
intet förnummit av den nya läran förr än i början av 1880-talet, då August

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:49:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/1/0762.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free