- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
767

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetarrörelsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sterky dog i Malmö år 1900. Två år före hade ledningen av Ny tid
övergått till A. C. Lindblad, vilken sedan 1893 tillhörde redaktionen. Efter
Lindblad inträdde d:r R. Sandler såsom huvudredaktör, och för närvarande
ledes tidningen av redaktör Emil Rosén.

Ett par år före Ny tids start hade emellertid partiet fått ett ännu
viktigare organ för agitationen, nämligen Arbetarekommunen, vilken stiftades
på förslag av Axel Danielsson i oktober 1890 och vilken egentligen är en
omorganisation av den första socialdemokratiska föreningen.

“Med arbetarekommunens bildande hade skapats en lokal
samorgani-sation för föreningar “som bygga på klasskampens grund", som det heter
i stadgarne. Och genom arbetarekommunen skedde så anslutningen till
partiet. Ledningen av arbetarekommunen omhändertogs av en
“Centralledning", bestående av tre ombud från varje ansluten förening, vilken,
samtidigt som den var kommunstyrelse, även var styrelse för Västra distriktet.

Den första förening som anslöt sig till arbetarekommunen var
Järn-och metallarbetarefackföreningen. Därpå följde målarne, gråstensarbetarne,
blek- och färgeriarbetarne, möbelsnickarne och Skandinaviska
tobaksarbe-tarnes Göteborgsavdelning. Även skomakarne, pitpropsarbetarne, bagarne,
korkskärarne och skrädcleriarbetarne anslöto sig under fjärde kvartalet 1890.
På nyåret 1891 tillkommo ytterligare en del föreningar, bland dem
spår-vägspersonalens sjuk- och begravningskassa. Även Socialdemokratiska
föreningen, som till en början vägrades anslutning som enbart politisk
organisation, fick sin anslutning till kommunen i juli 1892. Arbetarekommunens
förste ordförande var snickaren J. Ahlström och dess första mera
offentliga framträdande torde ha varit anordnandet av första-maj-demonstrationen
1891.“

Sedan den tiden har klasskampen, som bekant, förts med mer eller
mindre bryska medel, med mer eller mindre hänsynslösa arbetarledare och
fackföreningspåvar i spetsen. Otaliga lönestrider och arbetsinställelser
utmärka kampen. Redan tre år efter Arbetarekommunens bildande, eller
1893 på sommaren, hade vi den första större strejken. Det var mellan 6
å 700 mureriarbetare som nedlade arbetet. Stundom ha lönestriderna varit
ganska hårdnackade och åtminstone en gång lett till kravaller.
Exempelvis under bagarstrejken för några år sedan, då svåra sammanstötningar
mellan polis och demonstranter förekommo i Annedal.

Ifråga om lokaliteterna har den socialistiska propagandan under de
senast förflutna trettio åren bedrivits från olika högkvarter.
Arbetarekommunens första lokal var belägen i Mellangatan 9, samma hus som
upptages av ungkarlshemmet Labor. Smärre möten höllos dessutom i
förhyrda lokaler, huvudsakligen Bergsgatan 24, intill Skanstorget, vilket
omsider fick tjänstgöra som rörelsens första verkliga Folkets hus. Detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:49:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/1/0767.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free