- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
774

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gabriel Lundgrens minne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vanföra och lytta av de mest olika slag; och föreståndarens mödosamma
arbete lönades allt rikare vid det han såg hurusom dessa vid ankomsten
så även i inre mening förkrympte och i medvetande om sin oduglighet
förslöade stackare, allt efter som de märkte, att de dock dugde till något,
alldeles bytte utseende. Deras blick fick eld och liv, de slappa
anlets-dragen präglades av spänstig självmedvetenhet och det forna slöa
förslitandet av dagens timmar gav vika för en så ivrig uthållighet vid arbetet, att
man måste rent av hejda deras id för att ej sätta på spel deras lilla
återstod av krafter.

Så hade nära tolv år förgått. Ett tusen ett hundra missbildade och
lidande krymplingar och lytte hade därunder i anstalten åtnjutit hjälp och
undervisning. Denna hade meddelats i en mångfald av slöjder, allt efter
som anlag eller lytenas beskaffenhet föreskrivit. I skräddarens,
bildsni-darens, urmakarens, i modistens, blomsterfabrikantens, brodösens,
strump-stickarens med fleres handaslöjd hade lärjungar införts och somliga däri
uppdrivits till en grad av färdighet, som med deras ofärdighet syntes
fullkomligt oförenlig. De för anstalten och hjälpmedlen åt dess lärjungar ständigt
ökade kostnaderna hade alltjämt motsvarats av ökade bidrag; utan buller,
utan alt väcka uppseende gick allt sin jämna gång och tvivelsutan funnos
många även i anstaltens rätt nära grannskap, vilka ej kände att en sådan
anstalt ens funnes till.“

Det var göteborgsläkaren Olof Carlander som väckte frågan till liv här.
Han besökte 1884 läkarekongressen i Köpenhamn, såg den utställning av
vanföras arbeten, som anordnats av pastor Knudsen, och upptändes av
det livligaste intresse för idén. Knappt hemkommen, började han arbeta
för den, och den 18 mars 1885 kom på hans tillskyndan Föreningen för
bistånd åt vanföre till stånd. Ett kraftigt handtag fick han genom
häradshövdingen S. Wieselgren, vars ovannämnda upprop väckte livlig anklang.
Ej mindre än 28,785 kronor tecknades, varförutom många
samfundsmed-lemmar utfäste sig för årliga bidrag.

Den första styrelsen utgjordes av ordf. i folkskolestyrelsen J. D. von
Holten (ordf.), grosshandlarne Jacob Rubenson (kassaförvaltare) och
Henrik Ahrenberg samt med. doktorerna A. Lindh, F. O. Åberg och O.
Carlander.

Ett av dess första åtgöranden blev att välja den blivande skolans
föreståndarinna. Härtill utsågs änkefru Alice Bonthron, vilken omedelbart
avreste till Köpenhamn för att vid skolan därstädes vinna utbildning för
sitt blivande kall. Då fru Bonthron återkommit, efter en med utmärkelse
genomgången fyra månaders kurs, kunde skolan redan den 5 oktober öppnas
och invigas av styrelsens ordförande, som i korthet redogjorde för skolans
uppgift och för de förberedande åtgärder, som föregått dess öppnande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:49:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/1/0774.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free