- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
782

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En kalabalik i Vallgraven

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


EN KALABALIK I VALLGRAVEN.



MEDAN JAG VANDRAR här nere mellan sandhögar och
tegelstenstravar erinrar jag mig plötsligt ett äventyr, vilket jag nu går att
berätta. Det är ett av de lustigaste och mest spännande jag i mina
tidigaste ungdomsår iakttagit.

Det var en varm och solig sommardag på 1870-talet. De feta, väderbitna
gummorna på Grönsakstorget sutto vid sina stånd och mediterade
över följetongen i Fäderneslandet och det sista mordet och insöpo för
resten ångorna från Vallgravens tröga vatten, vilka då icke voro så
mefitiska som nu.

Deras uppmärksamhet skulle emellertid snart fängslas av något annat.
Plötsligt uppenbarade sig på torget ett par av stadens mest bekanta
schåare, två bråkstakar ex professo, polisens mest fruktade vedersakare
och starka karlar för resten.

Den ene bar öknamnet “Rövaren“, vilket ju vältaligt karaktäriserade
mannen, den andre hade av yrkesbröderna tillagts det mera veka epitetet
“Kalle skjorta“, vilket för övrigt stod inristat i poliskammarens statistik över
poliskunderna.

“Rövaren“ var en riktig bjässe, en Starkodder, stor och ståtlig att skåda.
I en uniform, exempelvis livgardets, skulle han kunnat vara en prydnad
för svenska armén, men nu injagade han med sin smuts och sitt ovårdade
skägg bara skräck. Mannen var känd för sin herkuliska styrka, men som
de flesta starka karlar var han from till sinnelaget — utom då han tagit
för mycket till bästa av den svenska nektarn. Han var godmodig och
hjälpsam, men ett slags folk hatade han intensivt och det var ordningsmakten.
En poliskask verkade på honom som ett rött skynke på en tjur.
Otaliga voro de bataljer han etablerade med polisen, när han var i tagen,
och det var inga små skärmytslingar, det var ordentliga bataljer, där “en
mot tio ställdes“ enligt gammal god svensk sed.

Det var sannskyldiga högtidsstunder för stadens gaminer och busar, när
“Rövaren“ gick anfallsvis tillväga mot ett par poliser, för att därefter, än
liggande på marken, än stående mot en vägg, alltid med ryggen fri, hålla
stången mot ett tjugotal tillskyndande rättvisans tjänare. Han hystade dem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:49:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/1/0782.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free