Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya Allén och Kungsparken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i intimaste samband med Nya alléns anläggning. Allén bildar ju
Kungsparkens ryggrad, så att säga, och det var mot alléns unga träd som
bakgrund den blivande oasen växte fram på snårbevuxna ängar och
sumpmarker.
Det var den 19 oktober 1807 som raseringskontraktet mellan staden
och kronan upprättades, och den andre november samma år påbörjades
arbetet med undan rödjandet av fästningsverken, vilka blivit skänkta till
Göteborgs stad. I detta raseringskontrakt angåvos grundlinjerna för den
nya stadsplanen utanför vallarna och det mest anmärkningsvärda i
detsamma var bestämmelsen, att staden skulle anlägga en promenadlinje från
Fattighusån utanför Vallgraven ända fram till Masthuggsvägen vid
nuvarande Järntorget, och att denna promenad skulle planteras med fyra
trädrader — “icke vanliga pilträd utan andra prydliga trädsorter". På båda
sidorna om denna allé skulle tillräckligt utrymme lämnas för “en
bekvämare och täckare anläggning".
Realiserandet av detta för sin tid så gigantiska företag var emellertid
lättare sagt än gjort. Det tog lång tid innan man kom från beslut till
handling. Förslaget tynade, men assessor F. G. Kall, vilken som ledamot
av magistraten varit med om detsamma, bidade bättre tider och odlade
de framtida almarnas plantor i sin trädgård, i hopp att tiden skulle randas,
då han finge se dem pryda den nya promenaden.
Under tiden talade man för och emot förslaget. Den tidens jobbare
och tomtspekulanter ansågo det givetvis vara ett himmelsskriande slöseri
att använda så mycken värdefull mark till onyttiga promenadplatser, och
skarorna, som omfattade denna mening, växte ideligen.
Gud vete, hur det gått, om inte assessor Kall och kommerserådet G.
H. Ekman samt de andra ivrarne för promenadens genomförande fått ett
kraftigt handtag av den energiske, kraftfulle och framsynte borgaren Olof
Wijk, som resolut förklarade: Allén skall anläggas!
De gammalmodige göteborgarne baxnade och revo sig i huvudet
inför denna kraftyttring, ty de kände ju den allsmäktige och inflytelserike
ledaren av Borgerskapets äldste, vilken med en framsynthet, som i alla
tider skall uppskattas, beslutit omdana Göteborg efter sitt huvud.
Det var inte lätt att bryta väg för nya idéer. Till och med en
kraftnatur som Wijk fick erfara det. Och det dröjde även till 1820-talets
gryning innan den allsmäktige mannen intagit den sista skansen på
fördomarnas mark. Arbetet begynte, knektar och straffångar från Gamle port
fingo hjälpa till och borgarne bidrogo i så måtto att de, som hade grus
och fyllning att avvara, ålades att köra detta till Nya allén.
Så anlades allén i en bågformig linje i sin bekanta sträckning från
öster till väster med en längd av 3,240 alnar. Cirka ett tusen träd plan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
