- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
794

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya Allén och Kungsparken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

terades i fyra rader och av dessa almar skänkte Kall ungefär hälvten och
fröhandlaren och trädgårdsmästaren Sven Söderberg, som också hade
skötseln av alléerna på entreprenad, några.

Olof Wijk fick leva länge nog för att se sitt verk växa och frodas.
Men det stolta kommerserådet fick också i många år uppbära smälek av
avundsamma motståndare, vilka i skämttidningen Friskytten gåvo utlopp
för sin galla. Såsom då tidningen lät Wijk uppräkna alla sina gärningar:
han hade byggt den nya skeppsbron och så anlagt Nya allén, han hade
byggt nytt badhus och så — Nya allén, han hade infört ny gatubelysning
och anlagt — Nya allén, ordnat stadens drätsel och — Nya allén, öppnat
Trollhätte kanalfart och anlagt — Nya allén o. s. v. Wijk lät sig emellertid
intet bekomma. Pilarna studsade avtrubbade mot hans breda bröst.

Det är alltså honom och ett par andra framsynte män vi i främsta
rummet ha att tacka för de vackra alléerna, i vilka tusenden av stadens
innevånare lustvandra och finna svalka i varma sommardagar. Allén skulle
emellertid icke vara den mäktiga oas i stenöknen den är, om den icke
inramats av Kungsparken.

Det dröjde ganska länge, innan göteborgarna fingo detta klart för sig.
Sedan allén fullbordats 1823, dröjde det femton år innan man gjorde något
vid dess närmaste omgivningar. Dessa utgjorde under mellantiden en
skamfläck för staden och gåvo en högst obehaglig anblick. Nederst
vid Vallgraven syntes stenrös och grushögar utmed vallarna, vilka så
småningom raserats, och däremellan djupa, illaluktande dypölar. Här och
var lutade gamla, illa underhållna redskapsbodar till fall. Trakten var för
övrigt ett tillhåll för berusade artillerister och liderliga kvinnor, vilka natt
och dag drevo sitt spel, och stundom hände det att personer, som togo
genvägar över terrängen mellan allén och Vallgraven, mitt på ljusa dagen
plundrades och misshandlades.

Där nu Rosenlundsbron går över Vallgravens vatten gick, berättas det, en
miserabel träbrygga eller stockbro med pålagda plankstumpar, så slarvigt
fastspikade, att ena ändan for upp då man trampade på den andra. Och
från denna bro ledde gångstigar genom dalsänkan in till staden.

Det var alltså hög tid, när man året 1839 tog steget fullt ut och i
överensstämmelse med den ursprungliga planen började anläggningen av
Kungsparken. Och det blev ett ganska vidlyftigt arbete, som tog tjugoett
å tjugotvå år i anspråk. I planen ingick nämligen en fördjupning av
Vallgraven, vars mudder fördes upp i Kungsparksterrängen och bildade
stommar till några av kullarna. Och i 1860-talets början tog man itu med
byggandet av kajen mellan Grönsakstorget och Rosenlund.

För själva anläggningen togos flera hortikultörer i anspråk, men själva
ritningen uppgjordes av en hit inflyttad tysk trädgårdsmästare Fr. Töpel,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:49:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/1/0794.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free