Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Staden inom Vallgraven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så oerhörd att den motsvarade omkring 116 personer på 1,000, under
det staden 265 år senare endast hade 17 eller 18 döda på samma
antal.
Den 4 juni 1621 utfärdades Göteborgs egentliga privilegier, enligt
vilka såväl utländingar som svenskar ägde lika rätt att bosätta sig i
staden, idka fri handel och bekläda ämbeten. Invånarna erhöllo
fullständig skattefrihet under sexton år, befriades från tullar och licenser
och fingo bl. a. rätt till fritt fiske å älven och i skärgården. Staden
skänktes vidare allt det Ny-Lödöse förut innehaft, Sävedals härad,
Alingsås skog, Mölndals ström, så vitt kronan var ägare därav, och
senare fyra i Mölndal belägna kronohemman.
Grundläggaren syftade till att av staden göra en “nordisk
handelsmetropol, jämbördig med de nederländska storstäderna, en stad som
skulle tävla med spanjorerna om söderhavshandeln och med
holländarna om östersjöhandeln“. Staden skulle vidare bilda en motvikt
mot det danska överväldet vid Öresund och vid Bohus fästning, där
danskarna behärskade sjöfarten på Göta älv.
I detta syfte skulle staden anläggas efter holländskt mönster, alla
sanka delar höjas och kanaler grävas till sjöfartens tjänst.
Nederländska borgare och holländska bönder skulle övertalas att flytta hit:
de förstnämnda för att driva köpenskap, de senare för att bruka
landerijorden i stadens närhet, vilken de för en billig penning fingo
besitta, samt att lära svenskarne att bereda smör och ost på holländskt
sätt. Tillika befalldes borgarne i Ny Lödöse (Gamlestaden) att flytta
till den nya staden.
För att ordna förvaltningen och leda inflyttningen hitkom en av
konungens och Axel Oxenstjernas mest betrodde män, doktor Johan
Adler-Salvius, en man med “stor lärdom och lysande själsgåvor“,
vilken längre fram skulle göra sig ett berömt namn som statsman.
Han hade med sig ingeniören Johan Schultz samt en talrik
fortifikationspersonal, konduktörer, verkmästare m. fl. Johan Schultz
skulle utstaka staden och till biträde vid ledningen av detta arbete
erhöll han den redan från Hisings-Göteborgs befästande kände Johan
eller Jan Kuyl, stamfader till ätten Kuylenstierna.
Medan de båda sistnämnda verkställde utstakningen, ledde Salvius
inflyttningen. Man övertalade borgarna i det närbelägna Ny-Lödöse
att förflytta hem och verksamhet till Göteborg, men dessa
uppmaningar hade så ringa påföljd, att “inne i medlet av juni 1621 icke
fler än 16 personer förklarat sig villiga efterkomma dem“. Däremot
vunno uppmaningarna till holländarna att flytta hit bättre gehör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
