Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Vallar och bastioner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VALLAR OCH BASTIONER.
SAMTIDIGT MED DEN första planen till staden vid Göta älvs
mynning påtänktes befästningarne. Arbetet utfördes i
överensstämmelse med den äldre nederländska befästningsskolans
principer och lär ha omfattat vallar och utanverk samt slussar och
fördämningar, avsedda att vid behov översvämma den kringliggande
nejden.
De som togo den första befattningen med detta arbete, vilket
påbörjades 1624, voro de förut omnämnda ingeniörerna Johan Schultz
och Johan Kuyl, under vilka en talrik fortifikationspersonal lydde.
På grund av de stora och långvariga krigen, vilka krävde både folk
och pengar, gick det trögt med anläggningen, och de nya vallarne,
vilka erbjödo ett utmärkt mulbete för borgarnes kreatur, höllo på att
fördärvas.
Sedan regeringen kommit underfund med att det ej gick an att
lämna den nya staden öppen för fienden, hitsändes i juni 1639
generalkvartermästaren Olof Örnehufvud, som strax tog itu med bastionen
vid Otterhällan och i övrigt utförde befästningar efter 1624 års plan.
Fruktan för ett nytt danskt krig satte fart i arbetet under de följande
åren, och 1643 i augusti kunde Ö., enligt Munthes uppgifter,
inbe-rätta, att verken runt om Göteborg skulle i slutet av samma månad
vara i fullt försvarsskick.
Efter Örnehufvuds död 1644 tog den bekante Johan Wärnschiöld
befälet över fortifikationens arbeten, med biträde av förenämnde Kuyl
och den holländske konduktören Johan de Cönig eller König, vilken
sistnämnde 1648 hade fullbordat fästningen efter den nya planen av
1643.
Man kan ju lätt föreställa sig att denna fästning med sina
jordvallar icke höll måttet inför den nya befästningskonst, som i senare
delen av 1600-talet började tillämpas i Sverige. Det var den
snillrike Erik Dahlberg, som efter att 1676 ha erhållit ledningen av de
svenska fästningsbyggnaderna, ägnade särskild omtanke om Göteborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 03:43:22 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/2/0020.html
