Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hästbacken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett gammalt borgarhus, Klintebergs, med sin trädgård och sitt
lusthus, och över det hela höjer sig stadens minnesrikaste berg.
Här, mitt i sänkan, låg en av de gamla stadsportarna, vilken fick
sitt namn efter reduktionskungen, Göteborgs fästningsverks kraftfulle
omdanare — Carl den elvte. Och namnet efter honom fick även
den ärevördiga bastionen i portens omedelbara närhet, Carolus Rex.
Genom Carls port måste folket, som ville in i eller utom staden
åt detta håll, passera. Innanför porten låg den lilla militärstugan,
där stadsvakten gick i gevär. Det var i passtvångets bistra tider, då
friheten var mera kringskuren än nu. Utan vidare ceremonier gick
det inte att slippa förbi vaktens argusögon — om man inte var känd
av knektarna.
I den lilla vaktstugan, vilken vi avbilda och under vars låga tak
några soldater gjorde vakttjänst, måste varje okänd passerande uppge
sitt namn. Personer från annan ort, som kommo resande denna väg,
avlämnade här sina pass, vilka först skickades till högvakten, där de
påtecknades, och vidare till kommendanten, vilken efter passens
granskning återsände dem till högvakten, där de resande fingo
avhämta dem. Kurirer däremot ledsagades genast av en soldat till
kommendanten, som omedelbart öppnade deras pass.
Hela omgivningen utanför stadsporten var en enda träskartad
sumpmark, närmare bergväggarna bevuxen med dvärgträd, buskar och
tistlar. Men bortom bastionen, under Lilla Otterhällan åt söder, lyste
sommartiden en liten oas på långt håll i grönt och grått. Det var
Rosenlund, vilket namn än i dag går igen i de gamla
spinneribyggnaderna mittför Elektricitetsverket och i Rosenlundsgatan vid
Fisktorget.
Förbi vallen och vid Stora Otterhällans fot ledde en strandväg,
löpande i samma riktning som nuvarande Stora Badhusgatan och
utmynnande vid Stora hamnkanalens utlopp nedanför bastionen Gustavus
Rex. Denna väg var ett tillhåll för allsköns slödder, avskedad och
permitterad militär, hamnbusar och lösaktiga kvinnor. Visserligen
aktade de sig för att närma sig stadsporten, där militären med
argusögon överblickade terrängen; men ofog bedrev packet ändå, när så
föll sig, överföll fredliga vandrare och stal kläderna från dem, som
emellanåt begåvo sig ned till vasskanten för att bada.
Ett stycke från Holmgårdsbastionen gick vägen till Pustervik.
Den gråa stadsporten med sina tunga valv, sitt namnchiffer i
arabesker och sin väldiga lykta ingav på avstånd en viss respekt, men
tilltalade ingalunda skönhetssinnet. Av stadsportarna var det endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
