Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigsfaror.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skickades därför att fördriva fienden. Han
anlände till Göteborg och lät i slutet av juli
den bekante fältherren Lars Kagg gå över
älven till Hisingen, med fotfolk och ryttare.
Övergången skedde mitt för Gamla Älvsborg.
Några båtar begattes med soldater och
befalldes fara uppför älven. Själv tågade Brahe
med en trupp längs efter stranden. Vid
Gull-berg stannade marschen. Fienden hade vid
sin strand uppkastat tvenne skansar, den
ena mitt emot Hospitalet, den andra mitt
emot Lerje, vilka båda blevo, vid svenskarnas
ankomst, övergivna. Samma dag om
morgonen hade den de Geerska flottan kommit
till Älvsborg.
Danskarna jagades de följande dagarne från Hisingen.
Emellertid uppgav konung Christian ej sin plan att erövra Göteborg,
eller åtminstone försänka hamnen. Oaktat svenska flottans
överlägsenhet var den danska våren 1645 tillreds att utlöpa, under Ove
Gieddes befäl, att understödja Hannibal Sehesteds inbrott i Sverige
från norska sidan. Men Ankarhielm hade redan med 14 skepp
kommit Göteborg till undsättning, varigenom Giedde hindrades att
företaga någonting. Sehested, som utan biträde från sjösidan
ingenting kunde företaga mot Göteborg, ämnade därpå inbryta i
Västergötland; men Lars Kagg, som stod i provinsen med en
observations-kår, ryckte genast emot Kungälv, som uppbrändes. Sehested
nödgades härigenom draga sig tillbaka, och bönderna i Ale härad,
som hade lägrat sig på höjderna, angrepo och oroade honom under
återtåget. Nära Lerje blev han i början av augusti anfallen av
fältherren Harald Stake och andra svenska befälhavare, vilka tvingade
honom att i största brådska föra sina trupper till Hisingen.
Detta slag räddade Göteborg, och med de för svenskarna så lyckliga
striderna utanför Gamlestaden och vid Göta älv slöt vid 1640-talets
mitt den s. k. Balsefejden eller Hannibalsfejden, så kallad efter den
danske fältherren och statsmannen, ståthållaren i Norge Hannibal
Sehested. Under fejden förövades många grymheter; den levde också
länge i göteborgarnas och den bohuslänska befolkningens minne.
En annan fejd, som fördes i Bohuslän tolv å tretton år därefter
och som föregick Roeskildefreden, var den s. k. Krabbefejden,
uppkallad efter ståthållaren på Bohus Iver Krabbe. Även den oroade
Harald Stake
(fältherre; Bohusläns förste svenske
guvernör)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
