Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigsfaror.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fru Malin klädningen fullsatt med prydnader och spännen av finaste
guld; dessutom var vid densamma fäst en dyrbar guldring med rika
ädelstenar, vilken sedan länge förvarades inom släkten.
Efter fru Malins död gifte sig Harald Stake med Karin Bjelke,
som redan förut varit gift tvenne gånger, med Knut Ulfsparre först
och sedan med Carl Lillie, en av Stakes krigskamrater.
Mätt av år och ära dog den berömde fältherren hösten 1677 på
Hönsäter.–
Kriget, som brutit ut i hans sista levnadstid, eller 1675, fortfor i
fyra år, betecknade en fasans tid för Bohuslän och kallades
Gylden-lövefejden efter den fientlige härföraren i kriget, ståthållaren i Norge
Ulrik Frederik Gyldenlöve. “Att återerövra de vid denna kust
belägna landskap, som Karl Gustafs svärd förenat med Sverige, samt
förstöra Göteborg var målet för de krigsoperationer, som danskarne
genom inbrott från Norge i Bohuslän företogo. Tvenne gånger (1676
och 1678) framträngde Gyldenlöve ända till Hisingen och stod hotande
i Göteborgs omedelbara grannskap, sedan han vid Kvistrum besegrat
M. G. de la Gardie; tvenne gånger — den sista under danske
konungen Christian V:s eget befäl — spelade danskarnes kanoner
från Ramberget och andra höjder mot staden, men de måste bägge
gångerna draga sig tillbaka med oförrättat ärende. Vid det ena av
dessa tillfällen företogo de sig även att belägra Bohus, som måste
uthärda ett fruktansvärt bombardemang, till dess riksamiralen Gustaf
Otto Stenbock kom den hårt ansatta fästningen till hjälp. Ehuru i
spetsen för en till antalet underlägsen styrka lät han, för att visa sitt
beslut att segra eller dö, uppbränna de farkoster, på vilka han
överfört sitt manskap till Hisingen. Den danska belägringskåren gjorde,
störd i sina operationer mot fästningen, föga motstånd, utan
uppbrände sitt läger och inskeppade sig till Uddevalla“.
Stadens handel led fruktansvärd avbräck under dessa år, ty
danskarna blockerade farvattnen utanför kusten. Att komma staden in
på livet denna vägen lyckades emellertid inte. Redan första försöket,
då en dansk eskader ämnade förstöra krigsfartygen vid Göteborg,
tillbakavisades. Ett större danskt krigsskepp kom vid tillfället på
grund bland göteborgsskären, togs av besättningen på göteborgska
slupar och brändes.
Fejden slöt med freden i Lund 1679. Sedan hade staden ro till
den stora ofredens tid under Carl den tolfte. Striderna under hans
tid skall jag emellertid skildra i annat sammanhang längre fram och
ordar nu om krigsfarorna ett sekel senare än de ovan beskrivna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
