Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigsoron i Gustaf IV Adolfs tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så iståndsatte man Nya Varvets flottstation och Ny Älvsborg så gott
detta lät sig göra och tack vare en insamling i staden, som inbringade
11,073 riksdaler och några skillingar, kunde man bygga sex
kanonslupar, vilka som gåva ställdes till regeringens disposition. Och då
det nu gällde att oroa våra närmaste grannars handel skyndade de
göteborgska köpmännen att utrusta kapare för uppbringande av
fientliga handelsfartyg.
Så heter det, att den bekante storköpmannen Olof Wijk försett
en kutter “Snappopp" av femton lästers dräktighet med trettiosex
mans besättning och åtta kanoner samt att denna kutter den 5
februari 1808 uppbrakte en med spannmål lastad dansk båt om femtio
lästers dräktighet.
Fördelen av dessa enskilda krigsföretag var dock, anmärker en
historiker, ganska tvivelaktig. “Vad som togs på det ena hållet
förlorades på det andra. Så anmälde landshövdingeämbetet, att tjugotre
fiskare, som på tvenne skutor den 14 mars 1808 utseglat på
långfiske i Kattegat, blivit av danska kryssare tagna tillika med skutorna.
Alla dessa fiskare, utom sex, voro gifta och deras hustrur och barn
på detta sätt berövade all utkomst. På denna grund hemställde
ämbetet om samma fiskares utväxling, man för man, mot ett lika
antal danska fångar“.
Något direkt hot mot staden hörde man inte av, men krigets
mara tryckte hårt i form av lantvärnsuppbåd, gärder, inkvarteringar
o. s. v. Själva garnisonen hade försämrats; den bestod nu till största
delen av ett veritabelt proletariat, dagdrivare, supare och sjuklingar.
Försvarets tillskott var att vänta utifrån, från lantvärn och indelta
regementen. Och så från engelskt håll förstås.
Historiskt bekant är ju att vi genom den engelsk-svenska
traktaten av den 8 februari 1808 vunno en del förmåner, bland annat
100,000 pund sterling i månaden. Men det bästa var att vi tack
vare detta förbund erhöllo militärt bistånd, som emellertid icke, på
grund av Gustaf IV Adolfs fåfänga och högmod, kom oss till någon
nytta. Biståndet kom i form av en engelsk här om 10,000 man,
vilken hitlände på en transportflotta under befäl av amiralen James
de Saumarez. Själva trupperna stodo under befäl av en general
Moore, och då svenske kungen fick höra detta, förbjöd han dess
landsättande. Han ville själv föra befälet över de främmande trupperna.
Och det gick till och med så långt att han i harmen och i sin
sårade fåfänga ville fängsla general Moore — med påföljd att denne
förbittrad återvände till England med hela sin styrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
