Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belysningsmedlen genom tiderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På 1800-talet erhöllo såväl talgljuset som oljelampan en ännu
förnämare konkurrent i stearinljuset. “Stearinljustillverkningen
grundar sig, heter det i en redogörelse, på en, förnämligast av franske
kemisten Chevreul gjord upptäckt, att nästan alla fettarter, såsom talg
och olja, äro sammansatta av ett fast fett, som uti olika råämnen
kallas stearin eller margarin, och ett flytande, benämnt olein. En
annan fransman, Braconnot, hade samtidigt experimenterat härmed
och anlade även en stearinljusfabrik, vilken likväl snart måste
nedläggas.
I sitt ursprungliga tillstånd kunde dessa ämnen endast till en
obetydlig del skiljas genom prässning. Målet för stearinfabrikationen
blev således att åstadkomma ett sådant åtskiljande genom kemisk
behandling. Detta lyckades också år 1825 för Chevreul, som jämte
en annan kemist, Gay-Lussac, tog patent på uppfinningen. Metoden
visade sig likväl snart ej fullt användbar i praktiken, men uppfinningen
var emellertid gjord och de första fabrikerna för stearinljustillverkning
anlades nu i utlandet. De, som i början hade mesta förtjänsten härav,
voro i Paris en de Milly i förening med doktor Louis Motard, vilka
båda hade sådana fabriker, den förre i Paris och den senare i
Berlin av betydlig omfattning, samt Price & C:is fabrik i
London.
I början av 1830-talet lärer något försök i samma riktning hava
gjorts i Stockholm av professorerna Palmstedt och Pasch, men det
blev icke fullföljt, och ännu under nästan hela 1830-talet voro
stearinljusen för den svenska allmänheten en okänd artikel.“
I slutet av samma årtionde uppsattes emellertid en fabrik i
Stockholm, vilken hade till upphovsman den som publicist så berömde
Lars Johan Hierta. Han hade år 1837 vid ett besök i London för
första gången sett stearinljusen. Dessa voro då vida dyrare, än de
sedermera blivit, men hade emellertid redan börjat komma i bruk
och utträngt de ännu dyrare vaxljusen. Hierta övervann med sin
vanliga energi alla de svårigheter, som uppreste sig mot att på stället
taga någon kännedom om tillverkningen, och föresatte sig att söka
införa tillverkningen av dessa ljus i Sverige, dock till en början i
liten skala. Han engagerade därför icke någon utländsk mästare,
men erhöll året därpå genom dåvarande överdirektören vid
teknologiska institutet, Schwartz, anvisning på en helt ung man, herr Johan
Michaélson, vilken då någon tid varit anställd såsom adjunkt i kemi
vid institutet och sysselsatt sig i dess laboratorium, bland annat med
undersökningar av fettarternas beståndsdelar. Han uppsöktes av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
