Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Belysningsmedlen genom tiderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hierta, som föreslog att bekosta en apparat, till en början i helt liten
skala, till fabrikation av stearin och stearinljus för gemensam
räkning. Fabrikationen gick efter många svårigheter framåt och kunde
året 1840 anses betryggad.
*
Vad belysningen utomhus beträffar var det ganska illa ställt i
staden i de äldsta tiderna. När sol och måne slocknat, fingo de
gode borgarne vandra i mörkret på gatorna och reda sig utomhus
bäst de kunde. De artificiella hjälpmedlen i belysningsväg förslogo
inte till kommunal gatubelysning.
Det första trekvartseklet av stadens tillvaro visste ej av någon
yttre belysning. Mörka kvällar och nätter fingo borgarne lysa sig
hem med facklor och lyktor, och för dem som inte ägde dessa
hjälpmedel lurade mörkret med tusende faror. De många kanalerna
voro utan stängsel, stensättningen miserabel, vägarne liknade höstetid
mera moras än planerade färdeleder, och skyddade av mörkret
be-drevo ogärningsmän och okynnigt folk med och utan värjor sitt
fria spel.
Först år 1700 förordnade magistraten om uppsättande av
olje-lyktor på bryggorna över Stora hamnen och kanalerna och brunno
dessa höst- och vintertid till ett antal av 35. Senare försågos även
de publika byggnaderna med 19 lyktor. Alla dessa underhöllos av
staden, men stundom strejkade en och annan lykta så länge tills
någon anmälde den försumlige entreprenören.
Givetvis voro den tidens göteborgare icke vidare belåtna med
detta sakernas skick, allrahelst som den belysning de kunde påräkna
från handelsmännens bodar var mer än lovligt skral. Bodarnas
innehavare voro nämligen så ekonomiska den tiden, att de ansågo en
en enda lampa vara gudi nog — hur stor butiken än var.
Det var väl också under den allmänna opinionens tryck som de
styrande den 19 januari 1776 påbjödo allmän gatubelysning. Denna
anordnades så, att väldiga bågar av järn uppsattes i gatuhörnen, där
den ena gatan skar den andra, men ock på andra ställen, om gatan
var lång. Och i bågens mitt hängde en stor reverberlykta med ljus
eller tran- och oljelampor. Sålunda kunde en lykta lysa upp fyra
gatuleder.
Belysningen skulle emellertid, med undantag för de fattige på
Otterhällan och Kvarnberget, som sluppo lyktorna, bekostas av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 03:43:22 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/2/0125.html
