Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamla latin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vid sidan om dessa män passerar en hel rad lärare genom
minnenas synglas, många utmärkta i sina vetenskaper, många lika stora
original. Den som är närmare intresserad kan läsa om dem i den
förut omnämnda boken “Göteborgs Latinläroverks historia". Där
möta oss bl. a. lektorn i historia E. S. Fagerberg, matematikern och
politikern F. T. Blomstrand, botanikern och fysikern C. J. Lindeberg,
filosofen C. J. Sundström, lektorn i franska M. Henriqués, adjunkterna
Landtbom, Wåhlstedt, Gyllenstéen, Johansson, styv historiker, även
kallad “Kiko“, Winslow, musikläraren Israel Sandström och
teckningsläraren Hallin. För att nu inte glömma lektorn A. E. Friedlander,
som jämte pastorn, adjunkten P. Gunnarson nedlagt största arbetet
för utgivningen av nämnda bokarbete.
Bland nyare tiders lärare i Gamla Latin må förövrigt nämnas
August Bellinder, vilken på sin tid spelade en framstående roll i
Göteborgs allmänna liv. Han hade studerat i Uppsala och promoverades
därstädes den 31 maj 1872, därvid intagande andra hedersrummet,
under det den bekante historikern professor Harald Hjärne innehade
det första.
Efter genomgånget provår i Stockholm 1872—73 samt
tjänstgöring som e. o. amanuens i kungl. biblioteket åren 1872—75,
under vilken tid han författade avdelningen “Grekland“, sidorna 195
—509, i E. Wallis stora Illustrerade Världshistoria, utnämndes han
sistnämnda år till lektor i historia, geografi och svenska språket vid
högre Karolinska allmänna läroverket i Örebro.
År 1887 kom han till Göteborg och tillträdde lektoratet i samma
ämnen vid högre allm. latinläroverket, från vilket han för några år
sedan avgick.
När grossh. P. Em. Lithander med slutet av 1899 överlämnade
Fosterländska förbundets ordförandeklubba, lades den i och kunde
näppeligen komma i bättre händer än lektor Bellinders. Han var
nämligen en man med representativ ställning inom samhället, en
ansedd och betydande vetenskapsman, som städse visat sig vara varm
vän av alla reformer, ägnade att befrämja fosterlandets utveckling i
sund riktning.
Om många av de forna lärarne gå åtskilliga anekdoter, i vilka
skolfuxarnas originalitet spela en lika framträdande roll som
lärjungarnas upptågslusta. Jag har en mängd sådana på lager, men
skall tillåta mig anföra endast en — såsom ett vittnesbörd om, huru
långt den tidens skolpojkar kunde gå i driften med de gamla lärarna.
Historien har jag av Martin Lindgren, den begåvade, vid unga år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
