Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Niklas Sahlgren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nyttjande för livstiden mot det att en tiondedel av nettoinkomsten
inbetalas till Vasa-ordens kassa. — 2:o. Ett riddargods Koberg i
Västergötland, med gods, avel och lösören, vilket konungen då äger
för livstiden förläna till en riddare av Vasa-orden, med skyldighet för
denne att även erlägga en tiondedel av nettoinkomsten till Vasa-ordens
kassa. — 3:o. Stora Alfhem, det gamla kungasätet vid Göta älv,
anslogs, under samma förutsättning och med lika avdrag för
Vasaordens kassa, till en för flit och kunskap i lanthushållningen förtjänt
man, som konungen äger utnämna. Dessa egendomar hava genom
gifte och arv länge tillhört friherrliga Silfverschiöldska släkten och
innehavas nu av frih. Otto Silfverschiöld, en dotterdotters sonsons
sonson till Niklas Sahlgren.
Sahlgren yvdes aldrig över sin rikedom Han var en fiende till
all köpmanslyx och krävde till och med straff för köpmännens flärd
och yppighet, såsom ledande till landets fördärv.
— Ni skrämmer krediten in i de rikes kassakistor, då ni går
prydd med guld och ädelstenar, sade han en gång till en prålande
köpman.
Han ville inte heller gärna höra talas om sina pengar. Som ett
vittnesbörd därom berättas en anekdot av lektor J. Gothenius i brev
till Gjörwell från tiden för Gustaf III:s besök i Göteborg 1772, då
kungen bodde hos Claes Alströmer.
Under det man spelte kort vid några bord, heter det, gick
konungen stundom, och stundom stod han för att se på.
— Ni spelar, gode herrar, sade han, liksom I haden Sahlgrens
penningar.
En stund därefter gick han till andra bordet, där prins Fredrik
satt:
— Du spelar ock, bror, såsom du hade Sahlgrens penningar;
kom ihåg du tömde din kassa vackert i Strömstad.
Sahlgren, som var tillstädes, hörde konungen tala två gånger om
sina pengar och försvann strax på gott manér; han ville ej höra
nämnas sina pengar.
Enligt Liljestråle var Sahlgren en “man av reslig växt, manligt
och allvarligt utseende, rena anletsdrag, klara ögon och dessa
utmärkande ej mindre en tänkande ande, än godhet och ädelmod11.
Han beskrives ock som en enkel men värdig man, vilken ej för egen
räkning efterfikade erbjudet adelskap.
— Jag vill hellre, sade han, vara den främste bland borgarne
än den sämste bland adeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
