- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 2 /
327

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs museum.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Handelstidningens utgivare, S. A. Hedlund, som tidigare ivrat för
museifrågans lösning och som är musei egentlige stiftare, tog fasta
på idén. Med Hedlund förenade sig konservator A. W. Malm, som
hade uppsikt över det äldre museet, arkitekten W. von Gegerfelt, som
gjort förslagsritningar till omdaning av husets inre, samt förenämnde
grosshandlare Erikson och samtliga dessa ingingo i slutet av 1860
med en skrivelse till Vetenskaps- och Vitterhetssamhället med
förslag om ett museum, som borde omfatta Naturhistoriska museet,
Konstföreningens tavelsamling, ett bibliotek för staden jämte
stadigvarande utställningar av ortens industriprodukter inom alla grenar av
näringslivet.

Detta förslag utvecklades inför k. samhället närmare av dess
ledamot S. A. Hedlund, understöddes av landshövding Fåhrasus och andra
ledamöter, och så småningom sattes saken i verket.

“Detta skedde med underbar snabbhet, heter det i en redogörelse.
Medel för ombyggnaden förskaffades dels från enskilde, dels av den
under fabriksföreningens vård ställda Hallkassan — naturligtvis med
hänsyn till de blivande industriutställningarna.

Det var nöjsamt att höra Hedlund berätta, hurusom han lyckades
hos de två som egentligen hade Hallkassan om hand utverka
anslaget. Ingen av dem trodde, att den andre skulle vilja vara med
om ett så äventyrligt förslag och gåvo därför sitt “ja“ med den
motiveringen, att “om herr Hedlund kan få honom med, så skall inte
heller jag sätta mig däremot".

Steg för steg utvecklade sig företaget, kronan upplät efter någon
tid sin hälvt av Ostindiska kompaniets hus, visserligen mot rum åt
telegrafen, från vilka långt senare man fick friköpa sig med 100,000
kronor."

Den 20 december 1861 öppnades museum under festliga former,
med tal av landshövdingen O. I. Fåhraeus och redaktör S. A.
Hedlund samt en kantat med ord av den tidens göteborgske festpoet,
d:r J. J. Björklund. Samtliga vetenskapliga och konstsamlingar
voro vid öppnandet uppställda uti den översta våningen av västra
flygeln.

Det stora med takljus upplysta galleriet var då delat genom en
skiljevägg i tvenne avdelningar, med omkring tre fjärdedelar av den
långa salen inredd till de zoologiska samlingarna efter den plan
därtill, som uppgjorts av dåvarande intendenten, sedermera professorn
A. W. Malm, vilken hade allt skäl att vara stolt över att härmed hans
fleråriga arbete kunde vinna erkännande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:43:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/2/0327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free