Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Posten i de äldsta tiderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som i våra dagar är fallet. Nyare såväl som urminnes marknader
och mässor voro ett av de sätt, varigenom de, som hade varor att
avyttra, kunde i viss mån neutralisera de olägenheter, bristen på
ordnad offentlig post medförde även för den inrikes handeln."
För att påskynda posten tillsattes år 1675 särskilda postiljoner,
vilka vid postböndernas sida hade att vårda och ansvara för posten
och tillse, att den framfördes i föreskriven tid. Postiljonen skulle
“alltid fara fort med posten, fortskyndande, och icke på någon ort
sig uppehålla, så kärt honom hans liv är“. I lön skulle han ha femton
daler kopparmynt pr månad, fyrtio daler till byxor och stövlar och
dessutom en jacka, en mössa, ett vapen och ett posthorn.
Här ha vi alltså den förste postbetjänten.
Alltifrån 1600-talets mitt och ett sekel fram i tiden fortskaffades
posterna med ridande bud. Till sjöss befordrades posten med
postjakter eller galioter, av vilka några voro stationerade här i
Göteborg.
På 1760-talet började man emellertid mera allmänt använda
postkärror på kortare sträckor. Och postdiligenser av den allbekanta typen
kommo till stånd på 1800-talet.
Tanken på diligenserna hade utan tvivel uppkommit därigenom,
att några påhittiga postbönder börjat befordra posten med kärror,
förspända med tvenne hästar och åtföljda av postiljoner. Förslaget
om diligenser framkom officiellt vid 1810 års riksdag och gick ut på
att med anskaffade postvagnar befordra posterna samt paketer av
högst tio skålpunds vikt emot en betalning av en riksdaler banco
pr mil och skålpund. Med dessa postdiligenser skulle två å tre
resande kunna medfölja i varje vagn och mot en avgift av sex skilling
milen pr person.
Idén ledde icke till praktiskt resultat förr än år 1827, då
snällposter inrättades å vissa linjer. Dessa befordrades emellertid med
gästgivareskjuts.
År 1830 funno ständerna det ändamålsenligt att införa
diligensförbindelser mellan Stockholm och Ystad enligt tidigare väckta förslag.
Statens diligensinrättning varade dock inte länge. Såsom
förlust-bringande för postverket indrogs den redan år 1834.
Enskilda personer togo emellertid vid där staten slutade och
upp-rätthöllo diligensförbindelserna på de viktigare linjerna. Så bildades
i Stockholm ett diligensbolag, vilket skulle underhålla person- och
pakettrafiken mellan Stockholm och Göteborg, över Västerås, Örebro
och Vänersborg. Bolaget erhöll 1832 understöd av postmedlen, först
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
