Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kronhuset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Templet var till trängsel fyllt och en god del av Andra Göta var där
med sin chef i spetsen. Musikkåren spelade psalmerna. Kronhusets
siste präst, regementspastor L. A. Melander predikade.
“När denna byggning, i vilken vi nu äro samlade, uppfördes, vet
man ej med visshet, sade han. Men vad man vet är, att hon icke från
början varit ämnad till kyrka. Hon har sålunda från början tjänat
andra ändamål, som hon ock hädanefter skall göra. Här stod en
gång svenska folket sörjande vid Carl X Gustafs bår. Här samlades
den svenska riksdagen, som hölls efter nämnde konungs död 1660,
och här hyllades Carl XI som konung. Jämt tjugo år därefter eller
1680 bestämdes hon till det ändamål, vartill hon hittills tjänat. Hon
har sålunda under den ansenliga tidrymden av 218 år varit ett helgat
rum, i vilket de i Göteborg garnisonerade trupperna hava samlats
till gudstjänst. Tiderna sedan dess hava växlat både i yttre och inre,
både i politiskt och kyrkligt hänseende. Hon invigdes till sitt
ändamål, då Sverige var en stormakt både i det förra och senare avseendet,
och då ännu svenska folket betraktade förhållandet till Gud ej blott
såsom den enskildes utan ock såsom hela samfundets sak. Släkten
efter släkten hava här fått höra budskapet om den människoblivne
Guds Son“.
Till de samlade soldaterna riktade predikanten följande maning:
“Söken bland människorna på den nya plats, till vilken I kommen,
bibehålla det goda anseende, som edert livskraftiga regemente i denna
stad lyckats förvärva! Uppfören eder alltid som goda svenska
soldater anstår i lydnad, plikttrohet, i kärlek och vördnad för konung
och lagar! En god kåranda råde alltid bland eder! Det vare
för-eningsbandet, icke kärleken till det onda utan till det goda och sköna,
till rätt och sanning, klokhet och avhållsamhet!“
Därmed var Kronhuskyrkans saga all. Hela byggnaden togs
därefter i anspråk för militära ändamål, till förvaring av redskap, vapen
och ammunition.
Man kan tryggt påstå att denna kyrka var ganska populär, mest
naturligtvis för den militära apparatens skull. Vid högtidligare
tillfällen spelade regementsmusiken koralerna, likaså vid de militära
jordfästningarna, då musiken alltid företrädde liktåget, spelande en
sorgmarsch. Och vaktavlösningarna på Tyggården hade ju sitt nöje
för traktens ungdom.
Med själva andakten inne i kyrkan kunde vara si och så ibland.
Knektarna, som sutto i kyrkans mörkaste del, osynliga för predikanten,
lade sig raklånga på golvet mellan bänkarna för en tupplur, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
