Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Christine kyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
CHRISTINE KYRKA.
SÅSOM VI GENOM HISTORIEN veta utgjordes Göteborgs första
bebyggare till stor del av främlingar, företrädesvis holländare
och tyskar, vilka tillsammans med de svenska skulle bygga och
bo och bedriva sin näring i den nyanlagda staden. Dessa främlingar
fingo, som vi sett, redan från begynnelsen sin del i stadsstyrelsen,
men för deras religiösa andaktsutövning var det i början icke så väl
beställt. Till sin religionsåskådning voro de till största delen
calvi-nister och arminianer, de senare som bekant en sekt av den
reformerta kyrkan i Nederländerna, vilka förkastat Calvins lära om
pre-destinationen. Dessa hade med sig en arminiansk präst, vilken
undervisade de främmande barnen och ledde de hemliga andaktsstunderna
i husen. Detta förskräckte stadens officielle svenske själasörjare,
superintendenten Sylvester Phrygius, vilken inte ville veta av något
sektväsen och därför avlägsnade predikanten.
Huruvida arminianerna uppfört något eget kapell, vet man ej.
Eljest förmäler en gammal sägen, att ett dylikt en gång haft sin plats
i hörnet av Drottning- och Lilla Kyrkogatorna, nära nuvarande Oceans
hus. Vid grävningar där för några år sedan fann man rester efter
lik och likkistor, varför det antogs att man här hade att göra med
en begravningsplats från stadens första år.
Då främlingarnas samfällda privata andaktsövningar sågos med
så oblida ögon och de icke förstodo språket i den svenska kyrkan,
anhöllo tyskarna hos konungen att få bygga egen kyrka, inkalla egen
präst och hålla egna gudstjänster. Detta beviljades 1623 under villkor
att prästen hyllade den rena lutherska läran och vore
superintendenten underordnad. Samtidigt bildade de tillsammans med holländarna
Göteborgs tyska församling, inkallade en prästman från Lybeck vid
namn Wilhelm Longinus Kleinschmidt och höllo med vederbörligt
tillstånd sina gudstjänster i holländaren P. J. Brandts hus vid Västra
Hamngatan. Samma år inköpte emellertid räntmästaren Gilius van
Eijck — fader till den blivande burggreven med samma namn —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 03:43:22 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/2/0503.html
