Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Christine kyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tyska skolan grundlädes i samband med främlingarnas börjande
församlingsliv strax efter stadens grundläggning. Hon omnämnes
redan 1625, då en ung student från Lybeck ankom hit för att
undervisa tyskarnas och holländarnas barn. Året 1648 fick hon flytta in
i ett eget skolhus, uppfört av virket från Christine gamla träkyrka,
och året därpå fick hon av drottning Christina sina privilegier. I
Tyska skolan undervisades barnen i samma ämnen som i den svenska
Trivialskolan. Under årens lopp omhuldades den också med
donationer av rika församlingsbor, såsom Sebastian Tham m. fl., så alt
ett tjugotal fattiga barn kunde åtnjuta undervisning.
Belägen alldeles intill Christine kyrka rönte skolan samma öde
som denna vid de stora eldsvådorna 1669 och 1746. Hon
återuppbyggdes emellertid, senaste gången av sten på andra sidan
Köpmans-gatan, i hörnet av Tyggårdsgatan, eller på samma tomt, varpå 1889
församlingens »uvarande pastorsboställe och expedition uppfördes.
Surbrunnen var belägen intill församlingens forna tyska
pastorsboställe, mellan Kommendantshuset och kyrkogården. Den
upptäcktes 1688 av stadsläkaren doktor Abraham Bex och det starkt
järn-haltiga vattnet strömmade ymnigt fram. Hälsokällan eller
Surbrunnen, som dylika källor fordom benämndes, kom genast i ropet och
många sjuklingar återfingo genom vattnet sin hälsa. I slutet av
1600-talet igenlades emellertid brunnen, enär man fruktade förorening
från kyrkogården.
Stadens mynthus eller myntverk låg norr om kyrkan vid
Köp-mansgatan. Det uppkom strax efter stadens grundläggning i
överensstämmelse med den paragraf i privilegierna, som gav staden rätt
“att slå guld och silvermynt, å ena sidan med Vårt och Våre i
framtiden efterträdande Konungars contrefait och därunder Vårt Riksvapen
och titul, å andra sidan med stadens vapen och titul“. Den 30 juni
1623 fick detta verk sin myntordning, förnyad 1625 och 1635, och
redan 1624 talas det i urkunderna om en myntmästare i tjänst. Efter
1636 låg emellertid myntverket nere i trettio år, men återupptogs enligt
ny myntordning av 1666.
Tre år senare vid den stora branden i denna del av staden
ödelädes mynthuset, vilket då ägdes av Christine församling.
Myntningen efter 1666 försiggick i ett på Stora torget beläget hus,
men torde snart nog ha upphört. Visserligen fick staden av Carl XII
nytt privilegium att inrätta myntverk, för vilket ändamål penningar
av några rika borgare tecknades och assessor C. Pohlheimer (Christoffer
Polhem) tillkallades. Han besökte också staden vid årsskiftet 1716
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
