Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Stadens fäder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
STADENS FÄDER.
INOM DEN FORNA ståndsorganisationen utgjorde borgarståndet
städernas kärna och detsamma spelade, som vi veta, en
betydelsefull roll i den historiska utvecklingen. Ståndet bestod av två
huvudklasser, köpmännen och hantverkarna, vilka voro de rätte borgarna,
och dessa utrustades med burskap eller av magistraten utfärdat
bur-eller borgarbrev, varigenom de tillerkändes förmånsrätt att inom
städerna utöva sina yrken. Ja, slutligen gick det så långt, att
borger-skapet erhöll privilegium på att endast de, som innehade sådant
burskap, skulle äga rätt att driva borgerlig rörelse.
Tack vare denna förmånsrätt och den omvårdnad statsmakten från
och med 1600-talet ägnade städerna lyftes ståndet till allt större makt
och inflytande, så att det, exempelvis på 1700-talet, då dess
ekonomiska verksamhet var mycket livlig, kunde förvärva en högst
väsentlig del av nationalförmögenheten.
Även i Göteborg kom borgerskapet att redan från begynnelsen
spela en betydande roll och givetvis får man tillskriva detta jämte
vårt lyckliga läge äran av stadens lysande uppsving och utveckling.
Det var borgarna som bildade köpmanshusen, öppnade
handelsförbindelser, byggde skepp, drevo rörelse och skapade rikedomar. De
bildade sin egen Borgerskapets beväpnade och delvis beridna kår,
om vilken jag berättat i kapitlet om Kasernen och vilken under egen
fana med stadens vapen glansfullt uppträdde vid högtidliga tillfällen,
kungabesök o. s. v. I mitten på 1600-talet lär kårens numerär ha
utgjort ej mindre än fyratusen man, och i 1700-talets början bestred
den t. o. m. vakthållningen i fästningen.
Oaktat sin betydelse och ställning hade emellertid borgerskapet
ingen rätt att sig självt beskatta, ägde ingen rätt till uppsikt över
stadens uppbörd och dess användning, inkomster och kassa och ägde
ej heller rätt att upprätta politieförordningar. Detta tillkom rådet
eller magistraten. Visserligen hade Sveriges övriga städer förmånen
av en korporation benämnd Borgerskapets äldste liksom av en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 03:43:22 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/2/0531.html
