Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köpmän och köpenskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hängde i taket en modell av handelshusets största och bästa skepp.
Stundom kunde också ses en figur över dörren, föreställande en svan
med utbredda vingar — ett tecken på handelshusets välmåga. På
den tunga pulpeten låg en väldig foliant — en handelsbok — på
vars första blad ofta lästes i sirlig prent:
/ Jesu namn.
Ifråga om minuthandeln såldes varorna från små öppna bodar,
som vette mot gatorna. Boden stod i förbindelse med
handelsmannens dagligstuga, från vilken han eller hans biträden genom ett litet
fönster kunde iakttaga om någon kund infann sig. Disken vette
utåt och bestod av en lämm, som krokades upp om dagen och om
natten tjänstgjorde som lucka. Den andra lämmen sprang ut ett
stycke över disken och fick tjäna som tak. Kunden kom nämligen
sällan in i boden, utan fick stå på gatan och köpa det han önskade.
Om handelsmännens strävsamma liv gäller här detsamma som
jag yttrat om handeln i Majorna i detta arbetes första del. Man
började klockan fem eller halv sex om sommarmorgnarna och klockan
sex om vintern. Man eldade aldrig och dörren stod för det mesta
öppen. Först klockan tio eller elva på aftonen stängdes boden.
Biträdet, som intog sina måltider i köpmannens familj, hade inga
andra dagar lediga än sön- och helgdagar.
I den illa luktande boden, där alla slags varor lågo i en röra och
över vars omålade disk hängde en
flera alnar lång ormliknande figur
av trä, fick han stå i sin solkiga
vadmalsrock och sin skinnkaskett
och för varje kund i en lång ramsa
bjuda ut varorna. Han var, kan
man säga, en levande priskurant.
Minuthandlarna voro icke
vidare ansedda bland
storköpmännen. Här som i England ansågs
till och med den större handlare,
som höll öppen bod, icke stå
synnerligen högt på rangskalan.
Ja, han ansågs till och med inte
värdig inträde i stadens mest
no-tabla klubb.
Detta gällde naturligtvis i ännu
högre grad om hökarna, vilka
Jonas Kjellberg
(köpman)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
