- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 2 /
611

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polisen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Efter denna lilla inledning äro vi inne på kapitlet om polisverket.
Detta är, som vi veta, en av samhällets allra viktigaste institutioner.

Om en göteborgare, som slumrat i sin grift ett halvt sekel,
plötsligt vaknade till liv igen och företog en promenad på våra gator,
skulle han gripas av häpnad och gnugga sig åtskilligt i ögonen.
Han skulle icke känna igen det samhälle han lämnat, han skulle icke
fatta, huru det på så kort tid kunnat fullständigt byta gestalt. Och
vore han polisman av den gamla sorten från det förflutna seklets
mitt, skulle han göra stora ögon över gatulivets fysionomi.

Av de skilda, ofantligt rörliga och växlande dragen i denna
fysionomi skulle naturligtvis intet intressera den gamle polismannen mera
än den modärna ordningsmakten, denna ordningsmakt, av vilken han
själv, enligt våra begrepp, var en dyrbar vrångbild. Och när han
beskådat denna väldisciplinerade polis, som uppenbarar sig på våra
gator i elegant uniform och lysande hjälmar, med militärisk hållning
och höviskt skick, skulle han, sedan han tittat sig själv i spegeln
och gjort sina jämförelser, bestämt krypa ner i sin grav igen. Det
skulle heller inte falla någon in att bedja honom stanna, huru mycket
av det gamla vi än skulle önska kvar. Man behöver inte ha sett
det gamla Göteborgs ordningsmakt för att förklara det löjets skimmer,
den respektlöshet och det förakt som vidlådde den. Man behöver
bara studera krönikorna och lyssna på hörsägnerna från äldre dagar
för att förstå det.

Ända till år 1785 voro stadssoldaterna den enda kåren som, jämte
stadstjänarna, svarade för ordningen i Göteborg. Någon polis var
stadssoldatkåren egentligen icke. Början till en dylik skönjes först
det ovannämnda året, då på den handlingskraftige och dugande
politieborgmästaren Daniel Petterssons initiativ en polisgevaldiger och
sex poliser eller tillsyningskarlar förordnades.

Dessa skulle förrätta den egentliga polistjänsten. “Inte allenast
upptäckandet och beivrandet av alla brott mot stadslagen utan även
alla överträdelser av gällande förordningar — förordningar mot
olovligt mångleri och gatuköp, mot buller och slagsmål på källare, krogar
och kaffehus, mot förbjudna dryckers försäljande därsammastädes,
mot förövande av tiggeri på torg och gator, vid portarne och i husen,
mot löst, kringstrykande och passlöst folks insmygande i staden,
Haga och Masthugget, liksom mot deras innästling i torpställen å
stadens gebit. Vidare skulle polisen “efterslå" och angiva alla
liderliga kvinnspersoner liksom alla arbetsföra karlar, som ej hade någon
tjänst eller lovligt näringsfång, övervaka brandordningens efterlevande,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:43:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/2/0611.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free