Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Omkring Lilla Bommen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aron Jonason, som var född här i staden 1838, gick 1914 ur
tiden. Med honom försvann en av de mest kända och populära
bärarna av en gammal god göteborgstradition, när det gällde den
så kallade glada vetenskapen, ty det var i första rummet som skämtare
och ordlekare han var riksbekant. Ja, man kan till och med
instämma i det påståendet, att han var en av de kvickaste
personligheter vi haft här i landet. Jonason hade också, för att först orda
om det mest kända draget i hans väsen, burit upp witzandets
ofta häcklade konst på ett högre plan; otaliga gånger gav han de
spirituellaste skäl för den satsen, att witzen bör, om man skall
tolerera den, komma med något nytt, med vändningar som både
förbluffa och’ roa. Det kunde Aron, som vi veta, och visst är, att de
bästa kvickheterna som kommit över hans läppar länge skola
överleva honom.
För denna hans egenskap få vi emellertid inte undanskymma
hans livsgärning som plikttrogen skriftställare på skilda områden,
som utövare av fotografikonsten, vilken sistnämnda genom honom,
för Göteborgs vidkommande, fick nya väckelser. I dessa egenskaper
verkade han här hela sitt långa liv och blev på så vis en verklig
inkarnation av det Göteborg, han så högt älskade.
Mycket mera vore naturligtvis att säga om denne representant
för det kvicka Göteborg, men då jag utförligt skildrat honom i min
bok “Aron Jonason och Göteborgs-witzen", må det anförda vara nog.
Till hans revyförfattarskap skall jag emellertid i annat sammanhang
återkomma.
Samtida med Jonason och kamrat med honom nästan från G. P:s
begynnelse var Axel Krook, om vilken jag berättat i detta arbetes
första del i samband med Arbetareföreningen. När Krook timtals
tjänstgjort vid Göteborgs telegrafstation, knogade han med en “väldig
tidningspacke under armen till byrån och kunde där några timmar
i sträck syssla med utrikespolitiken, oförskräckt polemiserande med
regeringar och parlament, givande råd och anvisningar åt diplomater
och partiledare, övertygad som han var att dessa uttalanden togos
ad notam av världspressen och på den vägen nådde dem, för vilka
de voro avsedda".
Krook var i besittning av en ovanlig arbetsförmåga och
utvecklade stor produktivitet.
En annan medarbetare, likaledes från telegrafen, var den även
som uppfinnare bekante Robert Runqvist. Bonnier, som på 1850—
60-talet utgav en julkalender “Iduna“, hade en och annan gång fått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
