Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hultmans Holme.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ledsamt. Ja, man kan gott säga, att Hultmans holme är vår
ledsammaste stadsdel. Och inte ha våra myndigheter heller brytt sig
om densamma i förskönande syfte.
Det måtte vara rysligt att höra detta evinnerliga buller från
järnvägar och båtar. Ingenstädes pinar nordosten så som här.
Ingenstädes i denna annars så makadamrika stad firar gatudammet sådana
triumfer som på den långa Mårten Krakowsgatan. Ingenstädes är
man så illa lottad på spårvägsförbindelser som här.
Hultmans holme är, som bebyggd stadsdel betraktad,
jämförelsevis ung. Man kan säga att densamma daterar sig från tiden för de
stora kajbyggnadernas begynnelse året 1868 på Gullbergs vass eller,
ännu hellre, från Lilla bomskajens fullbordan 1876 och Gullbergs
Strandgatukajens ombyggnad 1887. Från mitten av 1870-talet blev
Holmen ett centrum för kanaltrafiken och erbjuder på sin långa
strandgata alldeles förträffliga lossnings- och lastningsplatser.
Dessförinnan var hela området en oländig vassmark eller sump,
rättare sagt. Mitt i denna låg en liten ö, benämnd
Stadstjänare-holmen, vilken avgränsats genom pålning och torrlagts. Antagligen
har den fått detta namn därigenom att “stadens tjänare" för många
herrans år sedan fått använda densamma till mulbete för sina
kreatur.
I Gullbergs vassar, som vid vårarnas och höstarnas högvatten voro
totalt översvämmade, rådde det brokigaste fågelliv och snart sagt alla
arter av sumpmarkernas befjädrade släkten höllo till här, långt innan
friden störts av bullrande tåg och visslande ångbåtspipor.
Vägen dit gick förbi Lilla bommens forna tullstuga eller genom
Norra Larmgatan förbi den gamla Vallgraven, vilken sträckte sig
från Lilla bommen över nuvarande statsbaneområdet och
Drottningtorget till kanalen nedanför Fattighusån.
Mot öster avtecknade sig en dyster, grå, oputsad stenbyggnad,
omgiven av en gråstensmur med palissader. Det var det äldsta
länshäktet.
Det var denna föga inbjudande stadsbild, som en gång
inspirerade Viktor Rydberg till följande utgjutelse:
“Tänk dig stationsbyggnaden försvunnen, likaledes den väldiga
byggnad, som bildar östra sidan av torget — tänk dig sedan
stenläggningen borta och hela den vidsträckta platsen omgiven av ett
ruskigt plank. Inom detta stängsel skulle vi sett på mitten av fältet
en byggnad med grå murar och gallrade fönster resa sig. Det var
länshäktet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
