Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norra Larmgatans grannskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
husen att den i första rummet
avsåg att betjäna resande samt att den
alltid var skyldig att hålla skjuts.
Gästgiveriväsendet, som varit
föremål för lika många pepprade
som superlativa skildringar, spelar
emellertid i våra dagar inte på långt
när samma roll som fordomdags.
En stor del av de gamla
gästgivargårdarna har försvunnit, några leva
på indragningsstat eller föra ett
tynande liv, andra återigen — ehuru
ett fåtal — blomstra som förr i
världen.
De sistnämnda finner man i
Norrland och för övrigt i landsorter, där
järnvägarna inte äro så många. De
sistnämnda äro nämligen
gästgivargårdarnas fiender. Detta banbrytande fortskaffningsmedel framkallar
ofta betydande stationssamhällen med moderna hotell och
restaurationer, vilka göra gästgiverier
i gammaldags mening
överflödiga. Inne i de
undangömda bygderna däremot, där
ånghästens frustande eko ännu
icke ljudit, fresta de en ganska
god tillvaro och fylla sin gamla
uppgift: att ge resenären
husrum, mat och landsvägsskjuts.
Gästgiverierna ha haft sina
skildrare, ej minst bland
utländska resenärer i Sverige
och en bland de läsvärdaste
är tysken Arndts i början av
1800-talet. Ur hans skildring
skola vi låna en bit historik
om gästgiverierna utom
Göteborg.
Redan i äldsta tider var
den svenske bonden de resan-
D. Th. Ahrenberg
(grosshandlare och idrottsman)
Gammalt hus
(hörnet av Östra Hamn- och Spannmålsgatorna)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
