- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 2 /
679

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En förnäm färdeled.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

riksdaler till hemmet under det blygsamma villkoret, att hans grav
på kyrkogården vid Stampgatan skulle i all framtid vårdas — drev
i denna vallämning en betydande mälterirörelse. Efter bastionen
Gustavus Magnus har nuvarande Bastionsplatsen, mitt emot
Kontoristföreningen, fått sitt namn.

I flera årtionden efter det raseringen av stadens vallar beslutits,
och delvis utförts, företedde detta nu så vackra och tilltalande
stads-parti en högst bedrövlig anblick.

Hela sträckan utmed Vallgraven, från Drottningporten vid nuvarande
Göta källare till Kungsporten vid nuvarande Teaterbron och uppemot
Östra Larmgatan, var exempelvis på 1830- och 40-talen i det allra
närmaste öde. Endast fyra tomter voro bebyggda: en med Smittska
huset mitt emot Göta källare, en med teaterhuset vid Södra
Hamngatan, en med ett privathus intill detta samt slutligen tomten med
manegen, där Abrahamsonska affärspalatset nu står.

Nederst, utmed Vallgraven, lågo, som jag förut omtalat, stenrös
och grushögar efter den delvis raserade vallen och däremellan djupa,
illaluktande dypölar.

Området kallades Fridhem på den tiden. Och det var det också,
när det gällde stadens utskum. Ty det hände sällan att polisen med
den annars påpasslige och allestädes närvarande Greiffe, fiskalen, i
spetsen gjorde razzia på denna plats.

När vi nu skola framdraga ett och annat ur traktens personkrönika,
börja vi med att omtala, att i en av de först uppförda byggnaderna

— hörnhuset mitt emot Göta Källare — bodde stadens mest
berömda danslärarinna i årtiondena omkring 1850-talet.

Hon hette Wendla Åberg. Yngre generationer ha väl knappast
hört talas om henne, men lastgamla göteborgare kunna berätta om
hennes underbara förmåga i den koreografiska undervisningen. Att
hon behärskade den kan för resten inte förvåna, eftersom hon var
en av sin samtids mest firade dansöser.

Hon hade adligt blod i ådrorna — hennes fader var
hovstall-mästaren Carl Gustaf von Stockenström, modern den sköna och
lättsinniga, på sin tid mycket omtalade Inga Åberg — och detta i förening
med de triumfer hon firat som solodansös å Göteborgs äldre scener
vid Sillgatan och Södra Hamngatan hade gjort henne till societetens
gunstling. Hon behövde alltså inte sakna elever, när hon efter slutad
offentlig bana bosatte sig här i staden.

Tvärtom — har en gammal göteborgare berättat — kom hon att
böja de flesta ungdomliga göteborgsfötter, både manliga och kvinnliga,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:18:23 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/2/0679.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free